Kunde inte hålla mig efter att ha varit och träffat Sébastian Boudet. Har friskat upp surgrunden några gånger sen i onsdags så nu var det dags efter förmiddagens cykeltur. Det här är allt som behövs. Lite mjöl, vatten o salt. Inget annat. Jo surgrunden förståss men det är ju också bara vatten o mjöl. Nu är det bara att röra ihop allt lite försiktigt.

Sådär, tar några minuter. Inget märkvärdigt, inga maskiner behövs.

Låter den vila en timme under fuktig duk. Jag är lat så jag låter tiden arbeta för mig.

Knådar den några minuter och mjölar på lite.

På med duken igen och låt den vila en kvart.

Sedan lägger jag en mjölad handuk i en plastlåda och viker degen ett par gånger och sedan i med den i lådan och på med locket.

Sedan stoppar jag plastlådan i en lite större låda och på med locket. Nu får den stå framme ett par timmar så jäsningen kommer igång, sen skall den in i kylskåpet till imorgon. Då får vi se vad jag hittar på. Får jag inte tid att ägna mig åt degen imorgon får den väl ligga där till söndag. 

Jag lär då hinna göra en hel del innan det är dags för gräddning. För vill man ha bra bröd tar det tid. Men tid är ju gratis så det gör inget.

Nu skall degen vila och det skall jag med. Godnatt.

Vad är nu detta tänker säkert många som är van att se cyklar på denna blogg. Kalle är väl inte ute o cyklar nu. Nej det är jag ej. Nu är jag ute på helt andra äventyr.

Klockan är före åtta på morgonen och jag är på Rosendals Trädgård i Stockholm. Jag är en av de första där och gångarna är nykrattade, solen skiner och fåglarna kvittrar. Vilken dag det kommer att bli. Tro mig.

Här har jag varit några gånger tidigare och kollat på blommor vilket också är ett intresse jag har men idag är det varken cyklar eller blommor som fått mig hit. Nej idag är det Sébastien Boudet. Vem är då det kanske ni undrar.

Jo det är han, inte jag alltså utan han med en näsduk i bröstfickan. Min idol i bagarvärlden, den franske bagaren, sedan några år bosatt i Sverige. Sébastien har party idag då han släpper sin nya bok. Jag har då haft turen att bli inbjuden till detta kalas. Varför då kan man undra, ja det kan man och svaret kommer snart för den som orkar fortsätta kolla.

Sébastien behövde hjälp att bära ut lite bakverk och eftersom jag var först på plats var det bara att hugga i. In i ett riktigt bageri för första gången. Jag som så ofta drömt om att få vara i ett riktigt bageri och så blev det nu, på Rosendals Trädgård dessutom, om än bara för en kort stund.

Jag han dock med att ta ett par bilder. Här ser vi en av bagarna i full verksamhet med bakbordet fullt av ogräddade bröd.

Här bär jag ut en plåt med kardemummabullar, ni som följt bloggen ett tag såg sådana bullar under påsken och jag skrev då att ni får reda på mer så småningom. Nu är det så småningom så nu skall ni få veta.

Sébastien skrev på sitt Instagram för en tid sedan att han ville ha tag på några testbagare på recepten till boken han hade på gång. Jag skickade genast ett mail som visade att jag ställer upp. Det visade sig att jag var en av 1000 personer som gjort likadant inom tiden av ett dygn. Fantastiskt.

Av dessa tusen personer hade jag turen att bli en av etthundra som skulle få provbaka. Som tack för det har jag nu mitt namn tryckt i boken. Häftigt va. Jag, medverkat i Den Franske Bagaren, Sébastien Boudets bok. Det tycker jag är fränt, visst har jag väl all rätt att vara lite mallig. Mmm fattas bara.

Av dessa hundra som hjälpte till blev jag sedan en av 20 personer som bjöds en till denna Champagnefrukost, förutom oss "hemmabakare" som Sébastian kallar oss för, och vad vi också är så var det en hel del andra personer där. Det är ju fler än bagare och ett tryckeri som behövs för att göra en bok.

Champagnen är upphälld och bakverken på plats, solen skiner och gästerna har kommit. Festen kan börja.

Denna bok kommer vi hundra som medverkat att få som tack för hjälpen. Direkt efter festen skulle Sébastien åka till Bonniers och för hand signera böckerna som sedan skulle skickas hem till var och en. Väntar med spänning.

Denna kille som jag ej minns namnet på men som bor i Åkersberga är den som gjort alla teckningar som finns i boken. Jag talade med så många och mitt minne räcker inte en sådan dag att lägga alla namn i. Jag skulle nog behöva en större  hårddisk.

En massa gott matbröd bjöds det på.

Liksom Champagne, vilket jag inte drack, jag höll mig till äppelmust då jag skulle köra bil under dagen.

Klart jag vill bli fotad med boken jag medverkat i, vad passar då bättre än att få bli det tillsammans med denna trevliga tjej. Sofia från Malmö som precis som jag provbakat några recept och lämnat synpunkter. Hon hade enbart för denna träff åkt tåg upp till Stockholm ända från Malmö. Inte illa men jag tror hon tyckte det var värt det.

Ingen riktig fest utan tal. Sébastien berättar hur han jobbat fram boken och tackar alla som hjälpt till på ett eller annat vis. För er som bara sett honom på TV så kan jag bara säga. Han är precis lika trevlig och lättsam som han ger intryck av när man ser honom i rutan. Han är ju med titt som tätt på Nyhetsmorgon på söndagar.

Kolla vilka läckerheter. Jag provsmakade alla sorter så det var tur att jag inte åt någon frukost innan jag for dit.

Efter ett par timmar smög jag mig undan, bageriet lockade, jag knackade på och undrade om jag fick stiga in. Som ni ser så fick jag det. Här rostas korn som de sedan maler ner i önskad grovlek beroende på vad de skall baka. Längst in syns bröd som gräddas. 

Deg deg deg, deg i långa banor. Så fränt at få vara här så ni kan inte ana. Ni som trodde att jag bara cyklar.

Nu skall bröden ut.

Nu är flera bröd formade som skall jäsas innan de gräddas. Det låg deg överallt vill jag lova.

Ut med bröd och in med mer korn som skall rostas. Här går det undan. I den luckan som är öppen eldas det en gång per dygn i jag tror tre timmar. Sedan karas askan ut och värmen räcker sedan till så det går att grädda bröd i båda våningarna närapå ett helt dygn tills de eldar igen. Fantastiskt, det hade jag ingen aning om.

Här jäser det i korgarna, 

och här med, durumbröd var det visst i dessa jäskorgar.

En hel hink med surgrund, jag som bara har en liten burk som jag matar några dagar innan jag bakar, ja jag underhållmatar den ju också en gång i veckan även om jag inte skall baka. I morse var det fem cm i hinken och efter matning är det nu i stort sett fulla hinken, snacka om jäskraft, helt utan jäst. Precis som det skall vara.

Alla trevliga kalas har ett slut även detta och det är dags att ta adjö för denna gång.

Två av mina nyfunna vänner, Katarina i blått från Stockholm och Sofia i rött från Malmö säger här tack o adjö till Sébastien.

Innan vi hinner fara sticker Sébastien åt oss varsin kartong och säger att vi kan ta med oss lite bröd. Det tackar man inte nej till. Tokig vore man väl då.

Förutom några Macarong tog jag även några Pistagebullar. Sedan skjutsade jag Katarina och Sofia till Centralen för Sofia skulle ju fara hem till Malmö igen.

Efter det for jag hem till Erik och hämtade Lena för nu skulle vi till Söder och Cykelcity. 

Men först skall vi ta oss genom city. Här är vi på Strandvägen och snart passeras Dramaten.

Här framme ser vi Stadshuset, där kan man äta lunch under tre kronor. Jo om ni kollar ordentligt, högst upp sitter tre förgyllda kronor.

Cykelcity, butiken där det finns allt man kan önska men kanske inte har råd att köpa.

Lena behöver nya skor och får här hjälp med att hitta ett par passande.

Själv har jag andra saker som är roligare att titta på, men för dyra.

Lite billigare, men tyvärr, plånboken räcker inte till.

MTB finns också i alla varienter.

Nya hjul då, ja kanske någon gång det kan bli, men inte idag.

Nej nu nöjde vi oss med att åka hem till Erik och ta en fika med brödet jag fick av Sébastien och det var inte någon dålig avslutning på en dag i Stockholm.

Nej det var en fantastisk dag och imorgon är det upp på sadeln som gäller för nu är det inte långt till Vätternrundan, och före det skall även Halvvättern klaras av.

Vi hörs o syns, såväl cykelvänner som nyfunna bagarvänner. Speciellt då Sébastien, Sofia och Katarina.

Tack o hej så länge om nu någon orkat läsa ända hit.

För att orka vara ute på långa träningspass har jag alltid lite energikakor med mig. Men det blir dyrt. De flesta är på ca 65 g och kostar kring 30 kr. Då är det bättre att göra egna. Mycket billigare och jag vet vad jag stoppar i mig. Kör mest med ekologiska grejer så bättre än så kan det knappast bli. Här har jag blandat ihop kraftfodret som för dagen fick bli, mandel, hasselnötter, valnötter, russin, aprikoser och havregryn.

För att få allt att hänga ihop behövs lite "klister" det är inget konstigare än sirap, grädde, socker och lite smör. Det kokar jag till 135 grader.

Här är det blandat med övriga ingredienser och skall nu bara bredas ut till lämplig tjocklek.

När det är gjort brer jag på mörk choklad och skär upp i lagoma portionsbitar.

Sådär, ner i burkar och in i kylen. Nu är det bara att vänta på nästa långpass så man får smaka en bit. Riktigt goda är de vill jag lova. 1,5 kilo blev det vilket motsvarar 700 kr om man skulle köpa färdigpaketerade energikakor i sportbutiken. Det är alltså ett riktigt bra alternativ.

Halloj så länge!

Det är inte alla dagar jag lägger upp tre blogginlägg, men idag råka det bli så.

När cyklingen var avklarad var det snart dags att börja grädda lite bullar. Efter sex timmars jäsning såg de ut såhär.

Efter 25 min i ugnen såg de ut såhär,

När jag gräddat några plåtar kom Lena, Lisa och Erik hem efter deras cykeltur.

Då stod det inte på förrän det blev en fika i solen med nygräddade bullar.

Sedan var det dags för Lisa att gå in i målarverkstan. 

Jag fortsatte i bagarverkstan. Ja det är inte måttligt vad man hinner på en dag. Vad det gäller bullreceptet så har det en egen liten historia, den kommer en annan gång.

Hej så länge!

Satte ju igång en poolish igår, såhär ser den ut efter an natt i rumstemperatur. Det är alltså grunden till bulldegen. Den ser fin ut så jag hoppas den orkar få bullarna att jäsa. Någon övrig jäst använder jag ej.

Men en hel del annat, detta samt en liter mjölk och smör.

Nu är ingredienserna ihoprörda.

Låter degen vila en timme så att mjölen suger i sig vätskan.

Förbereda lite plåtar med bakplåtspapper.

Än är det ingen cykeltemperatur så det är bara att ta det lugnt.

Nu skall smöret arbetas in i degen.

Riktigt kladdgöra är det.

Sen plastar jag in degen och låter den vila ytterligare 30 minuter.

Nu har jag kavlat ut halva degen och brett på kardemummafyllningen.

Några av plåtarna får stå på jäsningen i den avslagna spisen. Ett par plåtar står i källaren.

Nu har temperaturen stigit till 10 plusgrader så nu kan det passa fint att ta en cykeltur. Bullarna behöver jäsa i lugn och ro. Så nu drar jag en sväng. Vi hörs!

Jajamen, nu avslöjar jag något som bara de allra närmaste vet om, att det inte bara är cykling jag ägnar mig åt. Nej, jag tycker även om att baka. Baka är något jag ägnat mig åt ända sedan jag var i tioårsåldern. Nu har jag tänkt baka "Kardemummabullar på poolish"

Vad är då poolish kanske någon undrar. Jo det är inget konstigare än lite vatten o mjöl, och lite lite jäst. I detta fall endast två gram, och då gör jag ändå en stor deg. Det här skall nu stå i rumstemperatur till imorgon.

För att det skall bli riktigt gott skall de fyllas med något. Just det, kardemummafyllning. Här har jag rört ihop smör, mandelmassa och socker.

Här smälter jag lite mer smör tillsammans med stött kardemumma. Det skall sedan röras ihop med den andra smörblandningen.

Sådär nu är det gjort. Här ser vi poolish och kardemummafyllningen.

Nu är locket på och nu får de stå till imorgon så får vi se vad jag då hittar på.

Har jag tur blir det några goda bullar imorgonkväll. Vi hörs!