Idag var det dags för gräddning av degen jag gjorde i fredags. Då vaknar jag med tuppen och det var ju bra för Lisa frågade igår om jag ville ta en MTB-tur idag. Det hade jag ju inte tänkt eftersom jag körde långt igår men jag kunde inte säga nej. Men först lite gräddning.

Passa på att kärna lite smör under tiden brödet gräddas. Det är hur enkelt som helst och hur gott och nyttigt som helst. Här är grädden färdigvispat och kärnmjölken har jag hällt åt sidan. Nu skall smöret tvättas i kallt vatten och sedan smaksättas med lite olivolja och havssalt. Enkelt eller hur.

Två är gräddade och två väntar på att bli. Hinner med dessa också för Lisa och Johan är inte lika morgonpigga som jag.

Sådär, kunde inte låta bli att provsmaka. Finns inget bättre än nygräddat surdegsbröd gräddat på stenhäll och lite nykärnat smör på det. Mmmmm.

Sedan hängde jag cykeln på bilen och for till Våbäck. Lisa hade beställt en tur på två timmar så det var väl lika bra att dra. Jag hade gjort i ordning en tur på 35 km och med 18 i snitt skulle vi klara två timmar. Men då kan vi inte stå kvar här. Full gas.

Nu har vi kommit till Slars fäbod efter ca 15 km, då passa det bra med ett litet stopp.

Nu har vi passerat Rönningen som ligger alldeles bredvid och nu är det action. 

Vilket kalasväder att vara ute i. Kring noll och uppehåll. Kanon. När vi sedan gled in i Våbäck vid deras hus så hade vi kört våra 35 km på 2.00.10 Mer precis än så kan det väl knappast bli. Vi hörs!

Började dagen med att grädda lite bröd. Valnötsbröd med aprikos och russin. Har även kört undan skräp till soptippen så nu har jag gjort mig förtjänt av att kolla på dagens etapp av Touren. Den blir besvärlig med många avsnitt gatsten, sk Pavéavsnitt. Det lär bli hård åtgång på både däck och cyklar. Hoppas bara att det inte blir en lika hemsk olycka som igår. 

Hej så länge!

Det var en sådan här dag då jag ej behöver väckarklocka för att komma upp. Räcker att jag har ett par degar i kylskåpet så vaknar jag tidigt. Som ni förstår så gick förmiddagen åt till gräddning.

Hann läsa en del i en bok som handlar om alla lopp i Tour De France sen starten 1903.

Här står jag beredd att ge mig ut i sommarvärmen på en liten tur.

Dalälven i Stora Skedvi.

Känns härligt i sommarvärmen.

Nu är jag i Milsbo, där är det riktigt fint med alla hästar. For sedan förbi Torsång och närmaste vägen hem.

Tack för idag!

Det kanske är dags att döpa om bloggen till Bagarbloggen, för nu varken simmar, cyklar eller springer jag. Men då är det ju tur att jag kan baka i alla fall. Men cyklingen skall jag väl komma igång med snart igen bara hälsan tillåter. Vad göra, jo igår satte jag igång en deg på sex kilo.

Idag har ugnen varit på i stort sett hela dagen. Efter några timmar hade jag lite matbröd.

Fint fint om jag får säga det själv. Gjorde föresten en deg till igår som har legat i kylen hela natten.

Efter fyra fyrslag med några timmars mellanrum och fyra timmar i frysen ser den ut så här.

Efter ytterligare ett par timmars vila och utkavling har jag här skurit upp de första godbitarna som snart skall in i ugnen.

Efter 40 minuter i ugn, mmmm, gissa om de är goda. Palmiers heter dessa läckerbitar.

Hej så länge!

Ingen cykling, men väl lite annat. Här ligger lite deg och jäser efter ett dygn i kylskåp.

Ser ut att bli bra så det är väl bara att köra på.

Helgens skörd av matbröd. Men visst hade jag hellre cyklat.

Hopas vi ses på cykeln snart!

Ja, jag kan ju inte bara cykla, måste ju ha lite annat att göra. Som ni vet vid det här laget så gillar jag att baka också. Har här satt igång en bulldeg och en matbrödsdeg.

Efter en natt ute på trappen hade volymen tredubblats. Surdeg när den är som bäst.

Efter några timmars jäsning är det dags för gräddning av lite kanelbullar.

Gott gott, snart dags för en varm bulle, det är mumma det.

Nu har limpdegen jäst ytterligare ett dygn och nu har jag några nygräddade fina matbröd så jag klarar mig ett tag igen.

Nu är det dags för en kvällsmacka. Vi hörs!

Ja nu kanske ni tror att jag inte är på ett bageri utan på ett mejeri. Nejdå, men när man har gott bröd, varför ska man då inte också ha gott smör. Det finns alldeles för mycket skräp i handeln. Jag blandar själv smör, havssalt och rapsolja. Det blir fint det.

Bakar man bröd med kärlek passar det väl bra att ha smör i en hjärtformad bytta. Speciellt idag när det är den internationella kvinnodagen.

En kastrull hett vatten behövs för ett lyckat bak.

Här har jag ett bröd på brödspaden som jag siktat mjöl på samt gjort ett litet mönster på.

Gräddning på gång. Dessa bröd stoppar jag in i 260 graders värme, sänker direkt till 240 grader och låter det stå inne 40 minuter. Som ni ser gräddar jag på stenhäll vilket är bra. Då slipper man så stora temperatusvängningar i ugnen. Stenen gör att det blir jämn värme. Dessutom ger det brödet en extra skjuts eftersom degen hamnar på en riktigt varm yta, istället för en kall plåt. På botten i ugnen har jag en ugnsfast skål med vatten i vilket gör att brödet gräddas i en lite fuktigare miljö. Det är bra för att få lite volym på brödet. Vattnet ni såg att jag värmde tidigare, av det tar jag en halv deciliter och kastar in i ugnen innan jag stänger luckan (ja sen är det ju försent) för att få lite extra skjuts. Jag har inte varmluften på, lugnt och fridfullt skall det vara. Jag öppnar inte ugnen under hela gräddningen heller, ångan skall ju vara kvar i ugnen, det är ju där den gör nytta.

Ett bröd gräddat och ett som snart skall ur jäskorgen.

Sådär, fyra bröd gräddade. Tre lyckades jag få att spricka riktigt fint, det ena var jag för försiktig på när jag snittade. Blev bara ett mönster, fint det med men ett bröd som inte har spruckit är som kärlek utan kyssar.

Mycket kaffe hinner man dricka när man är fritidsbagare. Jäskorgarna låter jag stå på spisen så det blir riktigt torra innan jag ställer undan dem. När man haft deg i dem ett helt dygn blir de lite råa.

När jag tog ur fyra limpor igår blev det ju 2,5 kg deg kvar som jag la i en bunke. Kolla vad det har jäst på ett dygn.

Nu är det dags att provsmaka, konsten är att vänta en timme innan man skär i brödet. Det gäller att brödet får kallna innan man skär i det, annars släpper man ut fukten ur brödet och det vill man ju inte. Ingen vill väl ha torra bröd. Då kan man ju käka knäckebröd vilket också är gott. 

Smasken smasken, första biten är allt bra fin den.

Måste ta en bit till, finns väl inget som är så gott som färskt surdegsbröd. Ett sätt att behålla fukten i ett färskt bröd är att när man skurit i det ställa det på högkant som ni ser att jag gjort här. Det är bättre än att stoppa det i en plastpåse.

Ja det blev ju ett gäng med småbröd också. De vänstra är smörpenslade både före och efter gräddning. De högra är penslade med vatten och sedan beströdda med sesamfrön. Gott gott vill jag lova. 

Ja det blev en lång beskrivning av hur det går till att baka bröd. Men som ni ser så är det ganska enkelt, sen gäller det ju bara att få till det, det kan vara nog så svårt. Det är bara att träna, Råvarorna är ju billiga så träna på bara och var inte rädd att det går på tok ibland, för det gör det. 

För att sammanfatta det hela så är det ju bara att blanda mjöl, vatten och salt i lagom mängd. Låt jäsa efter behag och grädda tills det är klart. Hur enkelt som helst men ändå så jäkla svårt, är fortfarande på jakt efter det perfekta brödet. Jag tycker dock att jag kommer lite närmare då och då.

Kör hårt, det skall jag göra. Vi hörs!

När jag vaknade i morse hade det hänt lite i kylskåpet som synes. Min 6,5 kg stora deg hade fördubblat volymen. Visst är det häftigt. Salt, vatten, mjöl och i detta fall även russin, absolut inget annat. Och så blir det på detta vis. Jag tycker det är lika häftigt varje gång. 

Nu skall jag ta ur så det blir fyra enkilos limpor som skall läggas i jäskorgarna.

Kolla kolla, visst är det jäskraft som heter duga. Var det någon som trodde att man måste knåda en deg, misstänkte det. Tänk då på att denna deg är inte knådad en enda minut, varken för hand eller i maskin.

Som sagt, fyra limpor skall det bli, stora degen som blev över är alltså 2,5 kg och av den skall jag göra småbröd. Men nu får de ligga och vila en kvart så värsta spänsten går ur.

Nu är de nedbäddade i mjölad handduk i varsin jäskorg. Stora degen har jag lagt i en plastlåda igen.

Nu är även jäskorgarna stoppade i varsin plastlåda som i sin tur är stoppad i ytterligare en plastlåda. Nu får de stå framme några timmar så de kommer igång igen innan jag skall stoppa in dem i kylskåpet igen. I kylskåpet kommer de att få stå tills jag vaknar i morgon då det blir dags för gräddning. Medan degen vilar i sina lådor...

Ja då kan väl jag likt Kronblom vila en stund på min bagarlåda. Visst är det enkelt att baka, det mesta sköter sig själv och resultatet brukar bli helt fantastiskt. 

Ha det så bra allihop, det har jag. Vi hörs!