Att det är blött i Vansbro är väl inte konstigt med tanke på att Dalälven rinner igenom där. Men idag skulle det vara Vansbro Triathlon och då skall det ju bara vara blött i 1,8 km, alltså den sträcka som simningen är.

Alla som kunde tog skydd av regnkläder och paraplyer men Johan ser vi här stå i regnet och förbereder sig för första momentet som idag blev löpning. Det var nämligen så kallt i vattnet och ännu kallare i luften så då får det inte arrangeras något simmoment så det fick bli ca 6 km löpning istället.

Här ser vi Johan strax efter att starten gått, han ser glad ut trots det dåliga vädret.

Det stod inte på förrän första löpningen var avklarad och Johan är här på väg in i växlingsområdet för att byta om till cykling.

Sådär, nu väntar nio mil på cykel. Johan har dock heltäckande kläder på sig så det skall nog gå bra. Redan efter några km fick han dock punktering vilket han fixade snabbt. Efteråt sa han att ett tag önskade han att han skulle få en punka till så han kunde bryta eftersom han inte hade något mer däck med sig. Tänk vilka konstiga tankar man kan få när man gör det som är det roligaste man vet.

Under en niomilatur på cykel hinner vi andra göra en hel del. Äta en hamburgare som Lisa T.ex

På cykel kör de två varv och har här chans att fylla på med lite extra energi. Hujamej vilket väder.

Nu har vi dragit oss upp mot växlingsområdet för det är snart dags för de tävlande att ge sig ut på löpningen.

Här kommer en som verkar ha glömt bort att han slutat cykla. Jag ropar och frågar om han skall springa med hjälmen på varvid han tar av sig den och kastar den åt sidan. Så kan det gå i tävlingshetsen.

Nu ger sig Johan ut på 21 km löpning. Även här i heltäckande klädsel vilket var klokt. Kan väl inte finnas någon anledning att springa barbent och bara ha ett linne på överkroppen när det är tio grader varmt och regn hela dagen.

Här kommer dagens tvåa i mål och det är ingen mindre än Magnus Bäckstedt. Duktig cyklist som har en lång meritlista, både cyklat Tour De France där han dessutom var förste svensk att vinna en etapp, samt vunnit endagarsklassikern Paris Roubaix, ett av de mest prestigefyllda lopp som går att vinna för en cyklist. Nu har Magnus dessutom lyckats kvala in för att i år deltaga på Hawaii Ironman. En riktig hårdning vill jag lova.

En annan riktig hårding ser vi här och det är ingen mindre än tävlingsledaren för dagen, Claes Björling som här står och delar ut varm dryck åt de tävlande. En syssla som jag sedan tog över. Det var lite brist på funktionärer. Organisationen har väl inte växt lika snabbt som deltagarantalet. I år var hela 804 anmälda.

Att jag ryckte in som funktionär fick till följd att jag missade Johans målgång med några sekunder. Här ser vi dock Johan stå och pusta ut under målportalen.

Tjena Johan, bra jobbat i ruskvädret. Det var allt från Vansbro för denna gång.

Vi hörs!

På skidor dessutom, kan ni tänka er, jag som inte är så väldigt förtjust i skidåkning skall nu upp till Grönklitt i helgen och vara med på Orsa Grönklitt Ski Marathon. Det var Johan som börja tala om detta i helgen när vi var där. Sedan grodde det några dagar i skallen och nu är jag helt plötsligt anmäld. Visserligen bara till korta varianten som är 21 km. Johan och Lisa däremot åker långa, DVS 42 km.

Det verkar ju inte bli något vidare väder till helgen. På lördag lovar prognosen en grad varmt och åtta cm snö. Låter väl inget vidare. Men nu har jag precis varit i garaget och förberett skidorna så de kommer att gå superlätt. Har lagt på ett grundklister till att börja med. Sedan väntar jag tills jag kommer upp på fredag. Får väl se om det skall på silver, violett eller någon annan lämplig färg. Bra skall det nog bli i alla fall. Ifall det mot förmodan skulle gå tungt så är det väl bästa att ha med sig lite extra energi, därför har jag även..

just det, gjort några dunderenergikakor precis som Bamse skulle ha gjort. Med dessa kakor och lite klister under skidorna så vet jag inte vad som skulle kunna få mig att inte göra ett kanonlopp på lördag. Nåja, hur det blir med den saken lär jag väl få återkomma med, om jag kommer i mål vill säga. Håll alla tummar ni har för min skull, det lär jag behöva.

Lägger in länken till tävlingen här: 

http://www4.idrottonline.se/OrsaSK-Skidor/Varatavlingar/OrsaGronklittSkiMarathon/

Vi hörs!!

Redan nu är det hög tid att börja fundera på vilka lopp man vill vara med på nästa år.

Vasaloppets sommarvecka 2014. Anmälan öppnar 22 september kl 09.00 på: http://www.vasaloppet.se

Vill man åka Vätternrundan skall man först göra en intresseanmälan. Det kan man göra från 23 september.

Vill man åka Tjejvättern eller Halvvättern är det anmälan från 1 oktober kl 09.00

Vätternrundans anmälan öppnar 4 november kl 19.00 OBS! Man måste dock först ha gjort en intresseanmälan som jag skrev högre upp.

Läs mer på Vätternrundans hemsida: http://vatternrundan.se/

Ni som ännu inte har en MTB eller racercykel kan jag rekomendera att skaffa någon av dessa, eller varför inte båda. Det är ett nog så bra alternativ/komplement till löpning. Det är skoj på hoj.

Ja nu är den avklarad för min del och den gav verkligen mersmak. Efter att ha övernattat i en stuga i Evertsberg for vi redan kl 08.00 upp mot Sälen för att Vasaloppsvägen stänger kl 09.30 i Evertsberg. Det fick till följd att vi i väldigt god tid kom till startområdet i Sälen. Kalasväder som det var så spelade det ingen roll. Musiken strömmade ur högtalarna på startområdet och det första vi hörde när vi kom dit var TopCats vilket inte var helt fel. Klockan var någon minut i nio och vi hörde att det var dags för första startgrupp att ge sig iväg. Vi skyndade oss fram och hann se att Emil Lindgren och Matthias Wengelin låg bra till i första uppförsbacken.

Gäller att kolla runt lite nu när man har gott om tid. Såhär ser startplatsen ut. Verkar bra.

Minsann såg vi inte en annan Säteråkare i startfållan. Här står Håkan och han verkar ha allt under kontroll.

Hela startområdet var perfekt uppbyggt. Här ser vi bilarna som transporterar ner våra väskor till målet i Mora. Kan redan nu berätta att det fungerade bra vid uthämtningen.

Klart och tydligt var startfållorna uppmarkerade så man behövde inte vara orolig vart man skulle ta vägen.

Vi hade gott om tid så vi fikade, gick runt och träffade en massa bekanta från när o fjärran. Här talar vi med en Säterbördig som vi annars brukar träffa på våra cykelresor på mallis. Anna-Lena heter hon.

Aj aj, gott om tid hade vi och helt plötslig blev det panik. Tiden har rasat iväg och nu blev det helt plötsligt bråttom att göra oss klara.

Det är ju lite som skall fixas men Lena o Lisa hjälper till så det ordnar sig.

Johan startar 15 minuter före mig och är färdig att ge sig av till starten.

Nu är även jag klar och allt känns bra. Lena och Lisa tar bilen och kör ner till Evertsberg.

Lena och Lisa har farit till Evertsberg och står där och väntar på oss. Det är lite grovt räknat halvvägs till Mora.

Lena står och väntar med en flaska åt Johan.

Här kommer Johan, han ser ut att ha gått varm. Visar bröstmusklerna när han är på väg in i depå.

Även jag är på väg in i depån i Evertsberg. 50 km körda och 45 kvar, allt känns bra.

Här rullar jag in i mål efter 4.09 Lisa o Lena hann inte ner till Mora innan Johan gick i mål Men det gjorde han på 3.50

Jag har aldrig åkt skidor hela vägen men nu har jag iallafall cyklat sträckan och det var faktiskt något jag kan rekomendera fler att göra. Kanonarrangemang rakt igenom.

Sådär, nu har jag pustat ut lite och häller i mig lite återhämtningsdryck. Det var allt för denna gång och jag hoppas vara med fler gånger på Cykelvasan, nu vet jag hur det går till så nu är det bara att öka farten lite.

Tack o hej så länge!

När det blev en riktigt fin sommardag passade det bra att vara i Vansbro. I Vansbro händer det mycket denna vecka. Det har varit ett cykellopp på tolv mil. En löpartävling på 23 km. Simning i alla olika distanser och även Triathlon. Att jag åkte upp just idag berodde på att Lena skulle vara med på Tjejsimmet och Johan skulle köra Triathlon. Här kommer lite bilder.

Lena hämtar ut nummerlappen, det gick ju smidigt.

Lite nervöst inför sin första start i Tjejsimmet så det sitter bra med en kopp kaffe.

Nu är vi nere vid startplatsen och det står inte på förrän det är dags. 

Ser fint ut i älven idag. Inga vågor att tala om vilket känns bra.

Då är det bara att kränga på våtdräkten.

Minuter till start och allt är klart.

En jäkla massa rödluvor är det så det var inte lätt at urskilja Lena från alla andra. Men hon är där någonstans.

Sådär, efter 28 minuter klev hon ur Dalälven och det stod inte på förrän hon hade en medalj om halsen.

Vill ni se mer siffror från Tjejsimmet så kolla här:

http://www.emit.nu/Resultat/Vansbro/vansbrosimningen/2013/130706/

Sedan var det en snabbfika innan vi förflyttade oss ner till området för Triathlon. Starten där gick klockan tolv så Johan hade redan summit sina 1,9 km innan vi kom dit. Nu var han alltså ute på nio mil cykling.

Har ni sett, det var inte alla som hade ett sådan supportteam på plats. Vi var hela nio stycken som dagen till ära hade lika tröjor för att heja på Johan.

Här ser vi ryggen på "Lottis" som fixat tröjorna. Skoj skoj.

Här kommer Johan farande snabbare än någonsin, undra på det med sådan support.

Efter cyklingen är det 21 km löpning i värmen. Johan kämpar på och gör det bra dessutom.

Här är Clas Björling på väg att lägga segerkransen om halsen på snabbaste herre för dagen.

En mycket nöjd Johan är i mål på 5.07 tror jag det blev. En rejäl förbättring från fjolårets 5.31 Kanonbra jobbat Johan. Hoppas vi får följa dej fler gånger i Vansbro. Nu har vi ju redan tröjor dessutom.

För den som vill se siffror, kolla här.

http://apps.svensktriathlon.org/competitionresults.asp?type=details&competition_id=537&language=1

Kan även tala om att våra två Lisor har idag sprungit ett bergslopp i franska pyreneérna. Hoppas kunna få någon bild därifrån så småningom. 

Ha det bra så länge så ses vi.

Idag blev det äntligen en liten Triathlonpremiär för en av våra simmacyklaspringare. Det var Johan som ställde upp när det var dags för tredje serietävlingen av Dalacupen. Vid Långsjön i Romme var tävlingscentrum beläget. Uppskattningsvis var det ett trettiotal tävlande och ungefär lika många åskådare. Men nu kör vi lite bilder. Det är väl de alla väntar på.

Först är det lite sedvanlig information till alla deltagare om vilka regler som gäller, alla lyssnar men vissa verkade inte förstå. En av de enklaste reglerna att förstå borde vara at det inte är tillåtet att "ligga på rulle" alltså att man inte får ligga nära bakom framförvarande cyklist. Men rapporter kom att några ändå hjälpte varandra. Lite trist kan tyckas.

Sådär, nu är det nära start och alla är på väg ner i det varma vattnet. Nåja så varmt var det inte men med våtdräkt så går det bra. 

Nu har starten gått och samtliga ger sig iväg för att simma 300 m.

Johan har summit klart och nu åker våtdräkten av och cykelskor och hjälm skall på. 

Johan är snabbt uppe i sadeln och ger sig iväg på elva km.

Nu är det bara tre km löpning som återstår och det klarade Johan galant. Ett fint tillfälle att träna Triathlon är att vara med på dessa små, vi kan väl kalla det för tävling men på ett väldigt enkelt sätt. Alla går dock in för uppgiften på största allvar. 

I skrivande stund finns inga resultat att tillgå, men den som vill veta resultat eller läsa lite mer om kommande tävlingar kan klicka på länken härunder.

http://www.dalacupen.se/sv

Det var allt för ikväll, tack o hej.

Ja då är man äntligen i mål igen, känns nästan lite vemodigt. Inte för att det gick dåligt, för det gjorde det inte. Nej snarare för att det är över, något som man sett fram mot så länge. Men nu är det ju bara att börja om och att längta till nästa års Vätternrunda. För nog tror jag det blir några till.

Lördag morgon, snart start. Jag skall starta 04.58 och har precis kommit ner till startområdet då vi träffar Pelle och Kristina från Torshälla, två trevliga personer som vi träffat flera gånger på våra cykelresor på Mallorca. Pelle skall starta 05.04

Den här lappen med tider hade jag satt på ramen. Detta var åttonde gången jag skulle köra Vätternrundan. För mig som motionär har jag haft målsättning att klara tio timmar. Innan detta lopp hade jag klarat tio timmar tre gånger så nu spände jag bågen lite högre. 9.30 skall kanske inte vara helt omöjligt. Jag hade skrivit ut lite tänkta tider vid de fem tidkontrollerna med en sluttid på 9.30 Hur skulle det gå var frågan.

Två minuter till start och jag står i startfållan. 70 cyklister skickas iväg varannan minut hela natten.

Vid starten var det blåsigt värre sydvästlig vind på sex sekundmeter vilket innebär att när man åker neråt Jönköping så har man sidvind motvind mest hela tiden. Det går dock bra och kullerstenarna i Gränna passeras och även deras tidkontroll redan efter 2.23 vilket är sju minuter före mitt tidschema. Hur skall det gå, har jag gått ut för hårt måntro.

Fortsätter mot Jönköping och solen börjar värma, efter Kaxholmen då ca åtta mil är körda är det en rejäl uppförsbacke, jag stannar på toppen av backen och tar av mig armvärmarna samt även den tunna mössan jag har på mig. Ett snabbt stopp och så iväg igen. På ramen har jag 4.00 vid Bankeryd och jag passerar på 3.51 Känns bra så långt.

Skapligt pigg paserar jag Hjo efter 5.26 vilket är 4 minuter under schemat. Milen går fortfarande på 18-19 minuter och allt känns förvånansvärt bra. Frågan som börjar snurra i huvudet är, hur länge orkar jag i denna fart. Kör dock på och paserar även Aspa hela sex minuter under mitt schema. 

Här brukar jag vara riktigt trött tänker jag när jag paserar mil nr 22, 23 o 24. Idag känner jag mig dock stark även om de sista milen gått på ca 20 minuter. Men så när man helt har glömt bort vilken sidvind motvind jag hade på vägen ner mot Jönköping svänger man höger när man kommer ut på stora vägen vid lilla Hammarsundet. Aj aj aj, det var som att köra in i en vägg, mer behövdes inte, nu blev det mil som gick på ca 25 minuter och jag inser att 9.30 kan bli svårt att klara men jag ger inte upp hoppet. Börjar dock få ont i magen och överväger om jag skall stanna någonstans väl medveten om att min tidplan förmodligen kommer att spricka, men i detta läge kanske det ändå vore det bästa alternativet. Efter stora Hammarsundet finns en kontroll men varken jag eller cykeln vill in där, jag tar en rövare och fortsätter. Vet att det finns en kontroll även i Medevi om det skulle knipa. 

Medevi skall paseras på 8.45 om jag skall ha en chans att klara 9.30 och faktum är att jag är vid kontrollen i Medevi precis 8.45 Men nu var jag bara tvungen att svänga in i depån och uppsöka en BajaMaja och under tiden vid detta stopp gick chansen att klar 9.30 helt upp i rök. Men jag hade som sagt inget val. Det vet nog alla att jag stannar inte om jag inte behöver när jag har två mil kvar av 30. Men jag var så trött också så jag insåg att 45 minuter var för optimistiskt.

Det tog hela 51 minuter från sista kontrollen till mål. Jag rullade alltså i mål efter 9.43 Men det var väl bra, då kan jag ju ha samma målsättning ett år till. Lite mer träning och om allt stämmer så skall jag nog kunna få till det. Vi får se.

Nämnas kan också att jag förra året körde Halvvättern på 4.40 och Vätternrundan på 9.42 vilket blir 45 mil på 14.22 I år tog Halvvättern 4.39 och Vätternrundan 9.43 vilket blir 45 mil på, ja just det, 14.22 Det är väl ganska otroligt hur det kan bli. 

På väg hem, efter att ha sovit över i Motala så for vi in i vackra Norberg, för att göra vadå måntro?

Just det, ta en fika på Elsa Anderssons konditori.

Tack o hej så länge!

Idag såg jag fyra SCS-löpare som deltog på Stockholm Marathon. Kanhända var det fler, jag vet ej. Redan före start såg jag tre. De kommer här.

Sandra, Lisa och Johan ses här vid Östermalms IP strax före start.

Vi, jag, Lena o Erik går sedan vidare för att ställa oss på något lämpligt ställe. Vi träffar då på Lisa Sandberg som vi tillbringar resten av dagen med när vi kollar in alla löpare. Lisa som för övrigt skall springa ett lopp imorgon på Lugnet i Falun.

Det går åt massor med funktionärer på ett lopp som detta. Här är det ett gäng glada tjejer som skär upp bananer som löparna skall få efter Valhallavägen.

Här står vi vid Berwaldhallen och löparna har då sprungit nästan 19 km, ser ni klockan på bilen? 1.00.48 puh säger jag bara. Vilken fart dom har alltså.

Nej vanudå, är stålmannens fru med också? Nejdå det är bara Miranda som spökar sig lite. En duktig löpartjej från Stockholm som även varit i Säter och tävlat i Triathlon.

Och där passerade Malin, det är ju så mycket löpare så man blir alldeles yr i bollen av att stå bredvid o kolla in alla som springer förbi. 

Strax efter kom Johan och Lisa som stannar till och får ett par nya vätskeflaskor. 28 km har nu sprungits och man kan säga att det är nu det börjar.

Nu har det börjat regnat ganska så rejält men det tror jag inte Lisa o Johan bryr sig så mycket om. De är nog bara glada över att vara i mål. I mål var de efter 4.08.33 Inga andra bekanta såg vi vid målet men Malin vet jag sprang i mål på 3.55.01 Sandra tog sig även hon i mål och det var på tiden 4.45.55 Med detta förstår alla som inte sprungit ett Marathon att allt kan hända på ett sådant lopp. Vi som sprungit Marathon visste det redan.

Här har vi sökt skydd undan regnet så Lisa och Johan skulle få på sig lite torra kläder. Man blir snabbt frusen efter ett lopp som detta. Även Lena och Lisa Sandberg ser vi här.

Det var allt från Stockholm denna dag  och jag säger bara, alla som tog sig runt idag gjorde verkligen en prestation som heter duga. Vi ses snart allihop, kör hårt så länge!