I går for jag själv till Avesta tur och retur. Tydligen blev Lena inspirerad för på kvällen föreslog hon att vi kunde cykla till Norberg i dag. Bäst att passa på så redan halv nio i morse bär det iväg.

Lite kyligt är det men vi har bra kläder och solen strålar så vi har inget att klaga på när vi närmar oss Hedemora.

En fika helt i kungahusets smak. Lena sätter i sig en Drottningbakelse och jag kostar på mig en Prinsessbakelse. Gott som bara den i solskenet vid Elsa Anderssons konditori.

Duger ju inte att sitta och fika för länge när vi har 46 km kvar att åka. Bara att dra.

Nu svänger vi av Norbergsvägen mot Hedemora och då har vi två mil kvar. Det rullade på bra och tog nära på lika tid dit som hem. Dit 2.03 och hem 2.01 Jämn fart som heter duga.

Jajamen, här står jag i startläge för en hård fikarunda.

Full fart blev det till Wienerkonditoriet i Avesta. Toppenfik med mycket gott att välja på.

En toscabit och en kaffe fick det bli. Satt fint efter fyra mil på 1.25

Riktigt skönt med en återhämtningsstund i solskenet.

Sen var det bara att ta cykeln och trampa hemöver igen. Nu närmar jag mig Hedemora.

Vaknade som vanligt ganska tidigt men gjorde mig ingen brådska. Men här står jag nu redo att köra ett morgonpass.

Efter att ha gjort en sväng i Djupdalen är jag nu på väg runt Ljustern.

En fin morgon att vara ute och cykla. Efter drygt en timme var jag hemma igen och det räcker mer än väl för jag tog i rejält emellanåt.

Klockan är bara tio när Lena och jag drar iväg på våra cyklar. Här är vi på väg mot Vikmanshyttan.

Sicket härligt väder.

Nu har vi passerat Hedemora och Bergbacken. Här går det lätt.

Nu har vi kommit till Handlarn i Husby.

En kaffe och en liten gobit satt fint.

Det var allt för i dag. Tjo.

Hade helst tagit ett pass ute med Lena men vädret föll inte henne i smaken så då gick jag ner i vår källare. Ja, det är väl bara att trampa igång då.

Så här ser det ut. TVn på liksom fläkten för varmt blir det.

En timme senare och jag är helt färdig. Kändes dock skapligt i ryggen så nu hoppas jag på uteväder även om det enligt prognosen inte ser alltför lovande ut under veckan.

Efter att åkt på ryggskott i tisdags var det nu dags för ett försök på cykel igen. Lena gör mig sällskap.

Vi började med att fara ut mot Klacken.

Nu har vi rundat Pungmakarbo och tagit oss via Yttre Heden till Kullsveden.

Känns riktigt bra det här.

Vi tog även en sväng förbi Sävstjärn.

Det gick bra det här men inte är jag redo för att vara med på Skedvirännet MTB i morgon. Det får allt bli lite fler lugna turer innan det är dags för hårdkörning igen.

Jag har ju som jag skrev tidigare varit och gjort bikefit på mina cyklar vilket gjorde att jag, framförallt på racern, fick en helt annan sittställning. Det var väl kanske inte så smart att köra ett för mig stenhårt pass med Steven på MTB och sedan på racer i måndags 15 mil med tre andra hårdingar som körde alldeles för hårt för mig. På tisdagen ägnade jag mig åt trädgårdsarbete vilket tydligen var ett bra recept för att råka ut för det jag råkade ut för.
Nu till den stora frågan. Vad har jag råkat ut för. Bilderna nedan är svaret på frågan. Lista ut det den som kan.

+

Här står jag lyckligt ovetande hur dryg denna dag kommer att bli. Skall ut på en långtur med Patrik Hjalmarsson, Bo Floresjö och Claes Nyberg. Vi skall cykla upp till stugan som Bo har uppe vid Flosjön i DalaFloda.

Bäst att ta en bild på direkten för här går det undan.

En varm dag blir det så redan i Borlänge gör vi ett stopp och lättar på klädseln.

Nu är vi i byn och Bo guidar runt lite.

Nu är vi på väg över Västerdalälven.

Så härligt och så tjusigt. Vilken kalasdag.

Vilken häftig bro detta är. Även bilar får åka över på den. Här ser vi Bo som nu guidar oss vidare.

Efter bra precis åtta mil är vi framme vid stugan. En sådan här dag går det ju bara inte att låta bli att bada.

Under tiden vi satt nere vid vattnet och bara njöt av tillvaron var Bo i stugan och det stod inte på förrän han kom ner med både käk och kaffe.

Ni kan vara säkra på att det smakade bra en dag som denna.

Men vad ser vi här då om inte en riktig badkruka.

Enligt källor som jag inte vet var alldeles tillförlitliga var det 20 grader i vattnet. Både jag och Claes tvivlade på de uppgifterna.

Men vad tusan. Det var väl bara att hoppa i, några grader hit eller dit spelar väl ingen roll.

Det var faktiskt skönare än vad jag hade förväntat mig. Det vore väl tusan om inte en badkruka som jag skulle känna på vattnet, det gjorde jag med besked vilket betydde badpremiär för mig i år.

Men men, maten uppäten och kaffet urdrucket och badet avklarat, ja då var det väl bara att fara hemöver igen då.

När jag väl var hemma hade jag fullt sjå att ta mig av cykeln och in på gården. Ajaj, kramp i vänster lår. Så kan det bli när man kör med de som är mycket starkare än en själv. Men det var en fantastiskt fin dag för övrigt så det står väl inte på förrän man är på cykeln igen. Men nu vila.