Jajamen, nu är det bara att hålla i. Nu är det så att anmälan till nästa års Vätternrunda öppnade idag kl 19.00 och det gick så bra att nu är Lisa, Johan och jag anmälda. Redan efter två timmar kom det ett bekräftelsemail att vi hade tilldelats en varsin startplats. Snabbt som tusan var jag in och betalade startavgiften så nu finns ingen återvändo. Bara att träna på så jag hänger med Lisa o Johan nästa år. Lisa och jag har ju åkt några Vätternrundor tidigare men för Johan blir det premiär. Johan är ju stark så det går nog bra, Lisa är ju också stark och vet vad det innebär att åka runt Vättern. Jag är ju inte så stark men får förlita mig på min rutin och hoppas att den hjälper mig runt på min nionde runda.

Här ser vi Johan, Lisa och mig direkt efter målgång på årets Halvvättern. Men nu får vi rikta in oss på att för första gången köra dubbla sträckan tillsammans. Det skall bli riktigt riktigt skoj, hur det går lär jag få återkomma till.

Vi hörs o syns, kanhända redan på lördag. Eventuellt lägger jag ut om ett gemensamt MTB-pass igen. Håll koll på bloggen, man vet aldrig vad som händer. Tack o hej! 

Hela sex MTB-åkare blev vi när jag idag bjöd upp till en liten cykeltur. Liten o liten, tänkte väl att det skulle bli en tretimmarstur, vilket det också blev.

Innan vi gav oss iväg blev det en bild, kan vara bra att ha ifall vi måste efterlysa någon. Längst till vänster står jag, sedan Lisa, Märit, Johan, Stefan och Rickard. Härligt gäng som var sugna på att trampa iväg så det gjorde vi.

Här har vi åkt ett par mil och är för tillfället ute på grusväg, det blev en tur med även lite stig såväl som asfalt. En hel del backar klarade vi också av. Inte mindre än 640 höjdmetrar hann vi med.

Full fart framåt är det som gäller för tillfället, solen tittade fram en stund så det var riktigt behagligt.

Märit är koncentrerad och kämpar på.

Liksom Rickard.

Tummen upp gör Lisa.

Johan och Stefan jagas här av Lisa.

Aj aj, här var det brant o besvärligt så det blev att gå en bit. Sånt får man ta, det är träning även det.

Ja det var verkligen jobbigt ett tag.

Lisa sliter sig uppför backen. Men snart är det lättåkt igen.

Här är banprofilen för dagen. Närapå 45 km blev det och ca tre timmar tog turen. Hoppas ingen blev avskräckt för tanken är att det är ungefär såhär det kan bli när jag bjuder upp till MTB-körning på lördagar.

Höjdprofilen ser ni här, som synes var det en hel del upp o ner.

Hoppas alla trivdes med dagens tur så att vi kan ses fler gånger. Håll koll på bloggen, man vet aldrig när det blir nästa gång. Men när det blir hoppas jag vi ses igen. 

Välkomna ni som var med idag men även ni som inte var med idag.

Vi ses, tack o hej!

Är det någon som vill göra mig sällskap på en MTB-runda på lördag så vore det skoj. Jag startar kl 09.00 hemifrån så kom gärna och följ med, det vore skoj.

Lägg en kommentar om du vill med. 

Välkommen för en fin hösttur.

Har legat på latsidan några dagar då halsen har spökat lite. Men idag var det dags för en liten tur igen. Lisa kom hem och gjorde mig sällskap vilket var trevligt.

Här står vi hemma på gården innan avfärd. Dagen till ära är jag klädd i riktiga proffskläder.

Nu har vi kört en mil ungefär och tar en liten paus uppe vid gruvhålen i Silvberg.

Efter att ha gjort en tur förbi Dalkarsbo är vi nu på väg mot Silvberg igen.

Här kommer Lisa i full fart på en stig på väg ner mot Marken.

Här ser ni dagens tur.

Och höjdprofilen för dagen.

Ja det blev en alla tiders tur på tre mil.

Få se nu om jag känner mig pigg i mitten av veckan så kan det bli ett förslag till gemensam körning i helgen. 

Håll koll på bloggen så kanske vi ses.

Hej så länge!

Har ju nyss lagt in bilder från ett varmt mallis så nu är det dags för några bilder om hur det närmaste halvåret kommer att se ut. Snön kom ju som vanligt helt oväntat, men det får inte hindra mig från att ta en tur på cykeln. Drog iväg i det härliga vädret och hamnade återigen på stigar jag aldrig kört förut. Blev en tur uppåt Silvberg och dammsjöskogen.

Lite besvärligt var det bitvis så det passa bra att stanna o fota lite.

Men jäkligt fint var det. Här kan vi se en skymt av Dammsjön.

Gällde att ta det lite försiktigt emellanåt. Står nog inte på förrän dubbdäcken åker på.

Nej på med kompassen och kör.

Vi hörs o syns, ha det så bra, det har jag. 

Jag tänker nu lägga ut lite bilder från hur en "Bodegatur" på mallis kan se ut. Börjar med att förklara vad "Bodega" är. Det är nämligen så att istället för att gradera de olika grupperna med siffror så har de olika grupperna namn som antyder hur fort de kommer att gå. Bodega står då för de som vill ta det lite lugnt och kanske lika gärna sitta på en bodega som att vara ute och cykla. Det är alltså lugnaste gruppen, gruppen där det aldrig går för sakta. De som tycker att det går för sakta kan alltså nästa dag välja att åka med någon annan grupp. Grupper där man kör hårdare finns det gott om. På denna resa tre, men på våren brukar det finnas sju åtta grupper att välja mellan.

Är ni det minsta sugen på att hänga med, gör det. Man kan ibland höra ursäkter som, jag har aldrig åkt med bockstyre, behövs ej. Jamen jag vågar inte sitta fast med fötterna, behövs ej, det finns cyklar för alla tycken och smaker. Jamen, det är inget skoj att cykla. Nähä, men kolla här då, vem kan påstå att detta verkar trist.

Tidig förmiddag och vi passerar, på cykel, badstranden vid Port De Polenca. Hemska tanke att ligga där en hel dag.

När man kan sitta och mysa på ett fik med trevliga cykelkompisar.

Cyklarna ser också ut att trivas i skuggan av en blommande Hibiskus.

Nu skall vi snart uppför en liten kulle och för dagen består bodegagänget Bl. a. av fem säteråkare. Först ser vi Susanne Nilsson numera boende i Värmland. Lena, Marcus från Landa samt Anna-Lena, född Grusell numer boende i Linköping.

Jobbigt jobbigt men härligt härligt.

Här har jag häng på Åsa Eriksson från Stockholm. Ingår i redaktionen på tidningen Bicykling.

Även jag tog mig upp på denna kulle.

Susanne närmar sig toppen och är såååå glad.

Lena tampas här med bodegaledaren Lasse från Hässleholm.

Här är det verkligen toppen att vara.

Åsa och Lasse njuter i solskenet.

På två led på väg mot nya fikamål.

Varmt, jadå. Så fint väder så man kan knappt tro att det är sant. Kring 30 grader varje dag. 

Nu är vi framme vid en riktig pärla, även om vi på denna bild råka se fem stycken. Men det jag syftar på är stället, det heter Pollenca och har ni vägarna förbi så stanna till ett tag. Trappen i bakgrunden har 365 steg och är något utöver det vanliga.

Karta och kompass, nej kaffe är allt som behövs...

och lite goda vänner förståss för att allt skall vara fulländat. En riktig gofika blev det här.

Efter en rejält tilltagen fikapaus fortsätter vi vår tur.

Här ser vi Susanne på vårt afterbikemys, vi avslutar varje tur med en stund trevlig samvaro. Dagens tur blev 67 km och varade i ca sex timmar. Att vara tillsammans med sju likasinnade en sådan dag, kan det bli annat än bra, nej knappast.

Det var allt för denna gång, men orkar ni så kanske det kommer mera. Hej så länge!

Man har ju lite att stå i när man varit borta en vecka men jag skall lägga in några bilder från vår senaste mallisresa. Det kommer fler så småningom.

Det var lite ruggigt när vi stod på perrongen och väntade på tåget. Men vad gör det när man vet vad som väntar.

En typisk morgon om man är på cykelsemester. Efter att frukosten är avklarad är det samling med cyklar kl 09.45 Lena ser vi här längst till höger.

Dagens tur bär av till Cala Sant Vicenc. Ett fantastiskt fint ställe, men först passerar vi här Port de Pollenca, inte mindre vackert det.

Cala Sant Vicenc består av tre vikar. Detta är den första av dem.

Sämre ställen har man ju fikat vid. Visserligen är det fint i Torsång men detta är nog ett strå vassare.

Som ni vet så har jag ju problem med högerfoten så att cykla med cykelskor var helt uteslutet. Men det går bra med vanliga pedaler och gympadojjor också.

På väg hem efter dagens tur.

Det är många fina ställen man passerar, här är ett ställe jag skulle kunna tänka mig att bo på.

Vi bodde på detta hotell vid Can Picafort. Här ser vi Leif från Värmland i samspråk med Bitte från Stockholm och Marcus från Landa i Stora Skedvi.

Även en 25-meters bassäng fanns vid hotellet vilket är bra för alla som vill träna simning. I mars-april nästa år anordnar Fredrik Jansson tillsammans med triathleten Ted Åhs två träningsläger just här för triathleter.

Ja detta var ett litet smakprov, men håll ut. Det kommer mera.

Jag har hittat världens bästa gym. 

0 kr i månadsavgift

öppet dygnet runt. 

Vem tycker att dom inte har råd att träna? 

uppvärmningsmaskinerna och en del av maskinparken.

utrustning 

utrustning och maskinpark 2