Ja man kan ju alltid hoppas. Med några till sådana här vändor så står det inte på förrän man ligger på topp. Men det blir väl som det brukar. Det är iallafall skoj så länge det varar.

När vi skulle iväg på dagens runda dök även Emil upp och morsade. Han skulle iväg på en liten runda, först på cykel, sedan springa i backe med stavar. Här ser vi Peter, Emil, jag och Steven innan vi ger oss iväg, Emil åt sitt håll och vi åt vårt.

Vi for mot Smedjebacken och tog höger efter Marken, vägen upp till Gruvsjön. Rakt över vid gruvhålen och bort mot Smedjebacken igen.  Innan vi var framme vid Rusgården börja Peter få ont om luft i bakdäcket. Här har vi stannat och pumpat i lite men Peter vill inte riskera något så han tog en egen tur och for väl hemåt vad jag förstår. Jag och Steven for in en annan grusväg och rundade Motjärn innan vi var ute på stora vägen igen. En km efter Bondhyttan tog vi höger förbi Gläcken och Lilla Noran. Strax före Norbo tog vi höger och körde på til Silvberg.

Precis i korsningen vid Silvberg möter vi Emil som slår följe med oss några km. Emil har en hemsida som ni når här http://emillindgren.com/

Lite blött var det på vissa ställen och riktigt halt var det på andra ställen. Det blev dock inga vurpor idag som tur var.

Efter 38 km var vi framme vid dammen i Knutshyttan. Där tog vi en paus och jag bjöd Steven på ett par apelsintryfflar. Det var gott tyckte Steven men där kunde vi ju inte stå så det var bara att fortsätta.

Steven läskar sig och tittar på hur vattnet forsar fram. Sedan for vi till Sörbo och vidare till Solvarbo. När vi sedan kom till Uggelbo så svängde vi upp genom byn bara för att jävlas lite med kroppen sådär på slutet.

Här ser vi dagens tur som blev 55 km, den tog bra precis tre timmar. Inte illa såhär mitt mellan jul o nyår.

Det ser inte ut som det är några större höjder men drygt blev det så det räckte.

Innan vi skiljdes så lät det som vi båda var sugna på en tur även på måndag. Så då blir det väl så då. Så är det någon mer som vill med så är ni välkomna. Avfärd kl 09.00 hemifrån mig. Blir väl en tur på allt mellan två till tre timmar. Brukar ju bli det.

Välkomna, tack o hej för denna gång!!

Inte kunde vi ana vad vi skulle ut på när vi startade dagens runda.

Här står Steven och jag innan vi drag iväg på en, som det blev, kanonfin runda.

Vi hade inga bestämda mål vart vi skulle. Vi drog iväg mot Nisshyttan och höll vänster vid Björshyttan ungefär som jag for igår men vi rundade Skånberget och passerade istället Oxbacksberget. Mycket berg i dessa trakter. Vi kom efter 18 km till ett vägskäl där vänster betydde Vikmanshyttan och höger Norn. Vi stannade och drack lite och bestämde oss att det fick bli Norn.

Här har vi kört 30 km och är framme i Norn. Då mumsar vi i oss lite julgodis innan vi fortsätter. På vägen hit hade vi hunnit se en radiostyrd hund och ett rådjur. Ja hunden hade en sändare fastsatt på ryggen så ägaren kan ha koll på vart den är. Vi såg även en jägare uppe i ett älgpass. Om han såg några djur vet jag inte.

Vi hade inte åkt långt från Norn innan vi såg en älg som stod bara tio meter in i skogen och tittade på oss när vi for förbi. Tog inte upp kameran för att fota skogens konung men vädret var så fint så kameran kom ju fram ändå. Man kan ju inte tro att det är slutet på december.

Riktigt mysigt är det.

Nu har vi passerat Nisshyttan och det börjar kännas i benen, inte så konstigt när vi kört över 40 km.

Det blev hela 50 km och 575 höjdmetrar så det var en runda som heter duga. 2 tim o 30 minuter tog det och med det kände vi oss nöjda med dagen och nu får det bli en vilodag imorgon. 

På lördag däremot räknar jag med att det blir en tur igen. Som vanligt avfärd kl 09.00 hemifrån. Lägg en kommentar den som vill med så ses vi.

Ja vad skånberget ligger undrar nog många just nu. Jag visste det inte heller i morse när jag vakna. Men nu vet jag. För jag tänkte att det är väl lika bra att börja köra bort slöheten man har dragit på sig under senaste månaden. Jag drog iväg mot Dalkarsnäs och Lerviken, svängde in o for genom Gessån där det var lugnt o stilla på morgonen. Ut på Nisshyttevägen igen och in vid Björshyttan och Kråktjärnsvägen en liten bit och sedan upp på Skånberget. Där tog vägen helt plötsligt slut. Jag hade ju mina förhoppningar att jag skulle kunna ta mig till Vikmanshyttan. Men det gick inte, vägen var slut och faktum var att det var jag också. Jag stannade till vid ett älgpass och drack lite och passade på att ta en bild över sjön Gessan.

Ja här tog jag efter 15 km en paus. Sedan blev det i stort sett samma väg hem. Riktigt drygt blev det trots att det inte blev mer än 30 km. 

Ojdå, när jag kolla på höjdprofilen så ser jag ju att det trots allt var lite upp och ner. Med tanke på att det var ganska blöta o leriga grusvägar bitvis så var det ju inte konstigt att det kändes tugnt.

Trots det så är jag faktiskt lite sugen på att ta en tur i morgon också. Är det någon som vill med så lägg en kommentar. Jag drar troligen kl 09.00 hemifrån. Lägg en kommentar och följ med vettja.

Hoj så länge!

I lördags var det körning med Emil Lindgren och Tommy Olsson med flera, riktiga storfräsare på MTB. Då körde vi som jag skrev om nedan på en riktig trixig bana. Igår var jag dit själv och testa lite. Idag var jag dit en vända till och då var Mattias Wengelin där. Kan ni gissa vad han sa. Jo han fråga om jag ville hänga på en vända. Ja vad ska man säga. Det blir ju ingen träning för honom om jag skall med, det vet han ju, och ändå fråga han. Så då är det klart att jag tacka ja. Han börja med att visa hur han tar sig över ena riktiga stenar. Det filma jag så det kan ni se härunder.

Kolla hur enkelt det ser ut när Mattias gör något som för oss andra är helt omöjligt.

Sedan drog vi iväg upp förbi Hases Täppa och följde sedan kraftledningen ner till Kalkbrottet. Jag hade föresten skruvat på mina ordinarie pedaler idag. Det var första gången sedan Cykelvasan som jag satt fast med fötterna. Kändes ganska ok. Drog ju på mig en överbelastning i högerfoten så jag har inte fått sitta fast sedan dess. Får väl ändå ta det lite försiktigt ett tag.

Sedan drog vi bort till skogen ovanför sjukhuset och det blev ett varv även på denna lilla bana som finns där. Runt Ljustern funderade vi ett tag på att åka men med risk för is så avstod vi. Det fick bli gångvägen bort till badet och lite stigar upp över Åsen. Det var precis med nöd o näppe jag tog mig upp där. Ja några gånger fick jag hoppa av cykeln också. Efter det blev det raka vägen hem. 16 km blev denna lilla snoa men helt perfekt för min del. Ett tips jag fick av Mattias var att man skall försöka vara avslappnad i armarna när man kör. Det tipset skall jag tänka på för några av vurporna jag gjort beror nog på att jag varit alldeles för stel i armarna. 

Här är dagens tur som blev 16 km.

Lite kuperat blev det också, precis vad jag behöver. Nu gäller det att hålla i också.

Har precis skickat in årets skinka i ugnen så nu är det bara att vänta in den goda lukten som snart sprider sig i köket. Det är då jag tycker att det börjar bli Jul.

Ett stort tack till Mattias som tog sig tid att hjälpa mig idag och en riktigt God Jul till er alla.

Vi syns o hörs snart igen hoppas jag.

Efter att ha varit småförkyld i tre veckor, och lite lat förståss, så kunde jag inte motså cykeln idag när nu Emil bjudit in till en tur.

Jag som hunnit slänga på dubbdäcken i tron att det skulle bli vinter fick idag på morgonen gå ut i garaget och sätta på sommardäcken igen. 

Tre lopp om vardera tio minuter körde vi på en liten bana i skogen. Här hämtar vi andan efter första loppet. De snabbaste körde väl bortåt fyra varv medan jag bara hann två varv. Men vad gör det en dag som denna. 

Tommy Olsson som farit ända från Sala kommer här farande över en riktig stenhög. Vid alla besvärliga hinder gick det alltid att ta en alternativ väg. Vilket jag behövde göra stup i ett.

Emil hann även med att visa hur man på bästa sätt tar sig fram i terrängen.

Såhär enkelt ser det ut när en duktig cyklist tar sig fram.

Det blev som alla förstår ingen lång runda idag men vi var ute drygt två timmar och hade verkligen skoj på hoj. Synd bara att inte ännu fler tog chansen att vara med idag. Det var verkligen skoj, så ett riktigt stort tack till Emil som tog sig tid att dela med sig av sina cykelkunskaper.

Tack o hej så länge!

Emil Lindgren bjuder in till cykling av det lite annorlunda slaget (för oss motionärer) på lördag. Jag menar vi som kör ilag ibland kör ju relativt lugnt och på enkla ställen. Men som sagt, nu på lördag får vi chansen att under Emil Lindgrens ledning prova på lite nytt. Så tveka inte, börja med att kolla Emils sida, länken ligger här 

http://emillindgren.com/2013/12/mtb-tavlingstraning-pa-lordag/

Samling hemma hos Emil kl 10.00 Nej nu skriver jag inget mer, allt står ju att läsa på Emils sida.

Jag tänker sluta upp, hoppas fler gör det. Nu kör vi!

önskar jag er alla från Linköping! 

Här i Linkan rullar det på i ett rasande tempo och ingen snö har vi. 

Jag har varit förkyld i snart tio dagar och mestadels sovit och klättrat på väggarna. 

Nu verkar det i alla fall som om jag är frisk och jag ska cykla i morgon. 

Här behövs definitivt inga vinterdäck. 

( alltid något eftersom jag inte har haft tid att byta) 

Det är ganska mycket att läsa på utbildningen men jag börjar anpassa mig. 

Jag hinner träna om än inte lika ofta som förut och jag behöver planera mer. 

Linköping är en bra stad ( förutom att det inte kommer någon snö, landskapet är totalplatt och dialekten inte den vackraste). Lagom liten med cykelavstånde överallt, mysigt centrum med de flesta butiker man kan tänka sig. 

Jag har också tränat ett år nu med en trevlig klubb: nocout.se 

Jag har gått med i deras cykelsektion och arrangerat några triathlondagar med dem. 

här sitter jag som instruktör på en av triathlondagarna där vi simmade, cyklade och sedan sprang. 

Det går att läsa mer om klubben på www.nocout.se

löpning med nocout för två veckor sedan.

Jag jobbar också extra på ett gym som instruktör.

Det är kul och jag har lärt känna många människor genom såväl triathlonklubben som gymmet. 

Det känns väldigt bra att ha något annat än bara skolan ( som bara blir roligare och roligare).

Annars har jag också gått med i styrelsen för den här cykelklubben som vi startade 2011: subXX, som jag också ska cykla runt Vättern med 2014. 

Jag har också anmält mig till styrkepröven ( som det fortfarande finns startplatser kvar till och jag startar 8:30.. just sayin)  och Köpenhamn Ironman. 

I övrigt anmäler jag mig till tävlingar under våren när sommarjobbsplanerna klarnar. 

Jag hoppas naturligvis få jobba i Dalarna även nästa sommar. Jag hoppas också kunna skriva min uppsats vintern 2015 i Dalaran. För jag saknar Dalarna. Jag skanar också livet som avlönad. 

- Och jag saknar ER! 

ÖNSKAR ER ALLA EN GOD HELG OCH ETT GOTT NYTT ÅR!! 

/ Maria Gabriels

Tyvärr kommer jag inte ha tid att vara i Dalarna över jul ( vi har ju tenta i början på Januari ) men jag planerar en resa upp i Februari. Hoppas vi kan ses då! 

Idag när det var dags för en lördagstur fick jag sällskap av..

Steven, men även av Mats som dök upp för första gången, och som jag hoppas inte blev sista gången. Det är ju mycket roligare när man är några tillsammans. Även med tanke på säkerheten så känns det ju skönt ifall det skulle hända något oväntat när man är ett par mil hemifrån och ingen vet var man är.

Vi gjorde en sväng i Ovangårdsskogen innan vi passerade golfbanan och drog iväg upp mot Lodstöparbo. Här har vi kommit högst upp där det finns en liten stuga och vi passar på att spana in utsikten över Ljustern.

Jag hade fått punka på bakhjulet men det stod inte på förrän det satt en ny slang på bakhjulet. Då hade Mats blivit hungrig och passade på att ta en medhavd macka. 

Inte långt efter  stoppet är vi framme vid Abborrtjärn, där är det så fint så det går ju inte att bara passera utan att stanna till. Helt fantastiskt väder. Full sol och tre minusgrader. Isen ligger blank och det var till o med två pimpelfiskare ute. Någon fisk hade de ej fått men det är inte så dumt med köttbullar heller. De verkade lika nöjda som vi med det de höll på med.

Här är vi ute på vägen mot Nisshyttan. En bild säger mer än tusen ord, så varför skriver jag.

Vi ångar på och har här åkt drygt 20 km.

Dagens runda. Efter Nisshyttan blev det Backus o Björnbo och åter förbi Lodstöparbo.

Dagens höjdkurva. Det blev drygt 600 höjdmetrar på våra 38 km. Totaltiden blev 2.50 inklusive lite vilopausar och ett slangbyte. En helt fantastiskt fin tur om jag får säga det själv, och det får jag väl. Helt mör i hela kroppen är jag så nu blir det att ligga i stugan framför öppna spisen och mysa resten av dagen. Sämre kan man ju ha det.

Tack o hej så länge!