Ja då har jag anmält mig till ett lagomt långt lopp till nästa helg. Hoppas fler gör detsamma. 42 km i Skedviskogarna, det låter väl skoj. Skepp o hoj.

Då är det dags för Engelbrektsturen. 67 km MTB i Norberg i högsommarvärme. Nummerlappen skall på cykeln sen är det dags för race.

Många cyklar i startfållan, men inte fler än jag ser var startlinjen är. 

Jag har placerat mig sist i fålla fyra. Där får vi gamlingar stå. I fållan bakom mig startar tävlingsklasserna för tjejerna. De startar fem minuter efter oss.

Efter 35 km hade jag egen depå, Erik servade med lite dricka o godis. Toppen.

Det blev ett kort stopp och sedan bar det av igen. I värmen. Puh.

Här kommer jag i mål efter ca 3.13.20 Det gjorde att jag kom på åttonde plats av åtta startande i H 60. Det är ett bra utgångslägen inför kommande år. Det var första gången jag prova att åka tävlingsklass. Det gjorde att jag inte hade många att ta rygg på för de åkte mycket fortare än vad jag orkar. Men det var lugnare att starta i tävlingsklass jämfört med motionsklass som jag kört föregående två år. Nu gäller det att träna lite mer till nästa år så jag kan ta rygg på de starka gubbarna så skall nog det bli bra.

Provar att infoga ett videoklipp som Erik filmade när jag körde i mål.

Hittade en bild på happyride.se från lördagens Vätternrunda. Erik och jag i full fart. Ett av de korta ögonblick som jag inte låg på rulle.

Dags att fylla i lite uppgifter på baksidan av nummerlappen ifall det händer något oväntat under loppet.

Då är klockan 03.30 och det är dags att rulla ner till starten som går 04.02 Alla förberedelser är gjorda och det känns riktigt bra trots att jag vet att det väntar 30 mil på cykeln.

Nu är vi på torget i Motala och nu är det bara minuter innan vi får gå in i startfållan. Jag minns hur det kändes när jag stod här för min första Vätternrunda. Så känner nog Erik nu som gör sin första.

Ja då rullar vi iväg och nu är det bara att trampa i tio timmar ungefär. Härligt härligt. Det är ju det här man längtar efter ett helt år.

Då är vi i mål igen. Denna gång efter 10.09 med enda missödet en punktering för Erik ca två mil kvar att köra. Men vad gör väl en punka en gång som denna. Jag är supernöjd att nu få åka med Erik när han kör sin första runda. Har jag tur kanske det blir fler gånger.

Här är tiderna vid de olika kontrollerna runt Vättern. Hade jag inte fått ligga på rulle på Erik hade jag inte klarat denna tid. Han var hur stark som helst. Men hade inte jag varit med hade han fått problem med punkan. Jag lär träna styrka så jag orkar upp för backarna bättre och Erik får träna på att fixa punka. 

Trots att Ally bara är drygt sex månader är det hennes andra Tjejvasa. Förra året när Lisa åkte låg ju faktiskt Ally i mamma Lisas mage. Då var Ally medåkare kan vi väl säga. Nu ett halvår senare (sen hon föddes alltså) är hon med och supportar. Här ser vi Ally och Lisa strax före start då Ally ger de sista råden. Jag tyckte jag hörde något om att Lisa skulle åka fort ifall jag (läses Ally) skulle bli hungrig.

Några sekunder till start och nu är alla förberedelser gjorda. Lisa åkte på 2.13 förra året och hade en förhoppning om något liknande nu. Men det snöar och är lite tungåkt så det blir nog jobbigt.

Nu är Lisa i mål med tio sekunders skillnad från förra året. Då räckte det till en plats på 700 någonting, i dag gick det betydligt tyngre. Men inte för Lisa då samma tid i dag räckte till en plats på något över 300. Toppen toppen.

Pigg och glad och Lisa funderar redan på kommande äventyr.

Här står jag färdig att ge mig iväg till starten.

Nu har jag åkt 50 km och har en km kvar till Evertsberg. Allt känns fortfarande riktigt bra.

Målrakan i Mora. Känns bra att vara där. Sista milen ligger jag på gränsen för kramp i benen.

I mål på tiden 3.33.48 vilket är "hela" 16 sekunder snabbare än jag tidigare åkt på.

En liten medalj fick jag för besväret. Lite mer styrka i benen till nästa år så vore det väl tusan om det inte skulle gå att klara 3.30 Bara att ladda om så får vi se.

Jaha, då sitter man här igen då och skall ut och rejsa lite i skogarna kring Norberg. 67 km vilket förra året tog strax unde 3.20

Är ju anmäld i motionsklass vilket gör att man får starta halvvägs till Fagersta. Nu spelar ju inte det någon roll, har ju 67 km att köra om på om jag nu skulle orka det.

Längst fram står som sig bör eliten. 

Starten har gått och längst till höger med nummer 26 ser vi Henrik Öjer, en mycket duktig cyklist från Falun. Med startnummer 30 ser vi Matthias Wengelin, en supersnabb Säterkille som tävlar för Örebrocyklisterna.

Massor med cyklister som drar iväg.

Till slut kommer även jag.

Efter 35 km stannar jag till och får en ny flaska av Erik som servar mig idag. Erik blev förskräckt att jag kom dit så tidigt. Det varjag också och det känns faktiskt som jag kommer att slå fjolårets tid.

Men skall jag göra det kan jag inte stå kvar här, bara att ge sig iväg.

Nyuppbyggda Elsa Anderssons konditori passeras strax innan mål.

Men där har jag inte tid att ta en fika idag, det får bli en annan gång när jag inte har så bråttom. Och inte är lika skitig.

Så där, i mål på 3.03.52 En förbättring med 16 minuter från ifjol. Inte illa, då är det väl bara att anmäla sig i tävlingklass nästa år och se till att träna lite bättre för att komma under tre timmar, det skulle vara skoj. Så får det bli.

Dammigt efter banan var det.

Det är då en bra cykel jag har, det är bara motorn som behöver vässas lite. Men det skall jag fixa till nästa år.

Skönt vara i mål. Som ni ser så skiljer det en minut på bilden under jämfört med arrangörens tid. Det beror på att jag startade min klocka när jag passerade startlinjen. Men här räknas tiden från när startskottet går. Det är lite olika på olika tävlingar. På Cykelvasan och Vätternrundan startar tiden när man passerar startlinjen. Så bara på det kan jag ju tjäna en halv minut på att anmäla mig i tävlingsklass. Samt lite tid till för jag låg faktiskt på omkörning en stor del av loppet vilket inte är så lätt när det är smala stigar. På grund av att jag är så klen i bena så blir jag även omkörd i alla uppförsbackar på grusvägarna, så kan jag träna upp lite styrka i benen skulle det vara bra. Hur som helst, jäkligt skoj var det och nu är det bara att ladda om till Cykelvasan som går om tre veckor. Hade ju 3.39 förra året och nu vore det väl tusan om jag inte för första gången skulle kunna komma under 3.30 Siktar på det.

Vi kom upp till Sälen i torsdags och nu är det fredag och dags att testa så att allt fungerar. Jag, Lisa och Johan skall nu ta en liten tur. Som vanligt har jag krämpor inför lopp så jag vet inte om jag kan vara med. Nu har jag riktigt ont i höger knä. Men bara när jag går. Vi cyklade en lugn mil och det kändes faktiskt skapligt bra.

Sedan for vi ner till Lindvallen för att hämta våra nummerlappar. Där träffade vi Mattias som var tävlingsklädd för han skulle vara med på en tävling även idag. En sprint som han körde så bra så han och Emil fick delad förstaplats. Så jämnt kan det vara ibland så det inte går att skilja åkarna åt. Skoj att två Säterpojkar fick dela förstaplatsen.

En riktigt häftig Merida fanns det där men plånboken är för tunn för denna cykel.

Hela tolv kransar bak, så många har jag aldrig sett förut.

Vi for till stugan och gjorde ordning våra cyklar. Kolla däcktryck och satte på nummerlappar. Sen var det bara att göra tidig kväll för att orka cykla. ett par värktabletter för knät slank också ner.

Lördagmorgon, cyklarna på taket, nu bär det iväg ner till startplatsen.

När jag gjorde mig klar för start hann jag även med att låta en macka slinka ner. Nu kan jag inte göra mer. Nu är det bara att gasa och hoppas att det håller ända till Mora. 94 km , det är ju en bit att åka.

Johan har också gjort sig klar, han startar bara 20 minuter efter mig så nu blir det åka av. Lisa startar ytterligare ca 1,5 timme efter Johan så hon har lite mer tid på sig att göra sig klar.

Vy över startplatsen.

Lena och Lisa i väntan på Lisas start.

Sådär, äntligen dags för Lisa att kliva in i startfållan.

Det gick ju bra det där. Nu är jag välbehållen i Mora. Riktigt härligt väder blev det också under hela resan.

Det stod inte på förrän även Johan var i Mora.

Lisa startade ju sent så jag och Johan hann duscha innan vi tog emot Lisa i målet. En nöjd Lisa som kört Cykelvasan för första gången. Men redan i bilen på vägen hem lät det som vi alla vill åka fler gånger. Så blir det nog. Hej för idag!