Här står jag tillsammans med Johan, Lisa och Tomas. Steven kom några 125:e-delar försent så då var kamerautrustningen nedmonterad. Gäller att vara i tid om man vill vara med på bild. Hursom, Steven kom så vi var fem som drog iväg.

Efter att ha rundat både golfen och Ljustern är vi precis som solen på väg upp över Holmboberget på vår väg mot Vikmanshyttan.

Ojdå, vinden hade lagt omkull två stora träd över vägen, någon hade dock kapat undan ett par meter så vi tog oss fram. Det såg dock farligt ut då det fortfarande stack ut från stammarna över vägen.

Nu är vi i Mårtensgård efter att ha passerat både Västerby och Königshyttan. Vi for sedan genom skogen ner till Bispbergshyttan och då må ni tro att det hände något jag aldrig varit med om förut. Vi kom ikapp två fruntimmer på varsin häst. Ja, det är väl inget konstigt, det ovanliga var att de red i bredd och ville inte gå åt sidan trots att det var avstickare lite här och där och åkrar på båda sidor om vägen. Det hade alltså inte varit några problem för dem att släppa förbi oss. Vi hade stannat ett par gånger för att de i lugn och ro skulle kunna gå åt sidan. När jag till slut insåg att de inte hade för avsikt att göra det åkte jag ikapp och frågade om de inte tänkte släppa förbi oss. Fick då en ilsken blick mot mig och ett klart och tydligt besked att det hade de ej tänkt göra det. Den ena som tydligen hade vaknat på helt fel sida vände om hästen och gick rakt mot mig i tron att hon skulle skrämma mig. Där hade hon fel, inte blir jag rädd för en snäll häst. Värre hade det varit om "kärringen" hoppat av. Då hade det nog varit bäst att dra illa kvickt, för inte verka hon go att tas med. Huamej vilken en. Vi kom dock förbi alla fem och vi hann venitlera händelsen många gånger innan vi var hemma. Då hade vi även passerat Solvarbo. Där var det som vanligt lugnt och fint och solen sken på oss och vi var nöjda och glada efter att landa på 53 km.

Tack o hej så länge. Eftersom uppladdningen från min Garmin inte funkar än så lägger jag in ett par urklipp från dagens tur. Karta samt höjdprofil. Nu är det vila som gäller för min del.

Idag gjorde mig Steven sällskap på en riktig långtur igen. Klockan nio bar det av.

Solen är på väg upp och vi har precis passerat "Tjönkhytta" och det ser ut att bli en fantastisk dag i sadeln.

Efter tre mil är vi vid Husby kyrka och då passar det bra med en godispaus. Sedan for vi till Fäggeby och Södersätra innan vi efter 63 km landade hemma hos mig igen,. Nu är det bara att grädda ett par Vörtbröd som jäst i två dygn, och julskinkan skall in i ugnen några timmar. Det blir fint det. God Jul på er alla!

Här står jag med Steven och Tomas inför dagens långtur till Sotbo.

Steven hade planerat dagens tur och det började med Aspnäs och Björnbo där vi är strax. Solen är på väg upp och det ser ut att bli en härlig dag. Men en väldigt dryg första mil.

Nu har vi åkt 25 km och är framme i Norn.

Riktigt härlig morgon att vara ute och köra i.

Nu har vi åkt en dryg halvmil till och är framme vid Sotbo. Där var det skönt med en vilopaus.

Tre knas på utflykt.

Efter att ha passerat Turbo tog vi sikte på Vikmanshyttan via järnvägsbanken. Sedan blev det över Holmboberget på hemvägen. Ja en riktigt fin tur blev det och även om Tomas och Steven fick vänta på mig stup i ett så får jag lov att säga att det går faktiskt åt rätt håll. Skoj skoj. Vi hörs!

Verkar vara något knas med att lägga in banan. Få se om det rätar till sig.

Har provat att lägga in länken men det funkar inte. Turen blev dock 58 km.

Redo för en tur i mörkret. Men attt det skulle bli så mörkt hade jag inte räknat med. Drog iväg genom skogen mot Solvarbo för att ta ett par vändor i backen. Tänkte ta tre, men gav upp efter två. Den är allt bra dryg den där långa backen. For tillbaka på nedre sidan järnvägen till Uggelbo. For sedan till uggelboviadukten för att återigen köra genom skogen sista biten. Vad hände då, jo pannlampan slocknade. Inga problem, har väl reservlyse. Nej det var just det jag inte hade idag, glömde det hemma. Tog baklyset och höll det i handen. Lite besvärligt att köra skog med bara ett rött baklyse till hjälp. Men hem kom jag. Blev ett kort pass men ett kort pass är också ett pass. 

Vi höres, räknar med en längre tur på lördag ifall någon vill göra mig sällskap! 

Efter lördagens hårda pass är det vila och lugn som gäller för min del. Vad passar då bättre än att fixa lite inför julen. Här lägger jag in en liten snutt från när jag igår gjorde Struvor.

När de är färdiga ser de ut så här. Kanongott.

Skurna pepparkakor är gott och enkla att göra, en jul utan sådana är ingen riktig jul.

När jag ändå är igång är det väl lika bra att sätta igång en matbrödsdeg.

Nu skall de jäsa ett dygn i kylen.

När jag kom hem från jobbet idag var det bara att sätta igång med gräddningen. Jäsningen är det som synes inget fel på. Blir lika imponerad varje gång hur det kan bli på bara salt, vatten och mjöl.

Nu skall de bara snittas och sedan in i ugnen.

Under tiden skall det kokas lite Saffranskola.

En stund senare är kolan upphälld och skall svalna innan de skall skäras upp i lämpliga bitar. Fyra bröd är också gräddade. Nu är julstöket påbörjat, det gillar jag. Hej så länge.
 
 

Vilket gäng vi blev idag. Hade kommit överens med Steven och Johan om att vi skulle ta en tur. Döm om min förvåning när vi blev hela sju stycken som samlades hemma hos mig strax före nio. Fr v, jag, Steven, Anders, Johan, Timo, Kent och Tomas. Skoj skoj och sen bar det av.

Kallt som tusan var det i början, hela åtta minusgrader men med rätt klädsel så var det inga bekymmer. Bara att gasa, även om jag inte har så mycket att gasa med så gick det bra ändå. De andra turades om att låta mig ligga på rulle. I alla uppförsbackar som det finns gott om hann de köra sig trötta så jag tror de blev nöjda när vi var hemma.

Fint fint, bara att njuta av vad naturen bjuder på.

Gasa på bara.

Här tar vi det lite lugnt ett tag.

Nu har vi tagit stora backen i Grängshammar. Då är alla riktigt trötta.

Lika bra att ta en till då ifall någon har några krafter kvar.

Nu har vi passerat Silvbergs gruvhål så då är det bara utför kvar. Dags att njuta i solskenet. 

En härlig tur blev det. Tack allihop för att ni kom och körde med mig. Skoj skoj. Vi hörs!

Efter lördagens hårdkörning då Steven och Johan körde slut på mig så lät jag söndagen vara den vilodag den är. Men nu är det måndag och då passade jag på att ta en riktigt lugn och njutbar distansrunda. 35 km i makligt tempo kändes bra. Riktigt bra till och med. Hej så länge!

Idag blev det en runda med Steven och Johan. Som vanligt när jag åker med Steven så vet jag inte vart jag har varit. Det är tur att jag har en GPS så jag kan kolla när jag kommer hem. Här har vi i alla fall nyss passerat grisfarmen i Stora Skedvi.

Nu har vi åkt några mil och det är dags för en liten återhämtningspaus. Gäller att trycka i sig lite energi när man är ute på sådana här turer. Det var en riktig lortrunda bitvis, när det inte var lortigt var det istället riktigt halt. 

Efetr tre och en halv timme var vi i alla fall hemma igen. Som ena riktiga lortgrisar såg vi ut alla tre. Men vad gör det. Några till sådana här turer så står det inte på förrän man kan börja känna sig som en MTB-cyklist igen. Har ju varit ett år som går till historien med besvärligheter för min del. Men nu är jag så smått på gång igen. Halloj så länge!