Jag for ner till macken för att se om det fanns några cykelsugna idag, och det fanns det minsann. Här ser vi Peter o Peter, Lars, Olle, Jerker, Bosse och Fredrik. Jag skulle ju fara mot Ornäs för att möta Lisa som startade från Falun och hela detta gäng hade inga speciella planer så de gjorde mig sällskap en bit. Lisa och jag hade bestämt att vi skulle till Leksand idag.

Det var en jäkla motvind så det var toppenbra att få hjälp av hela sju "hjälpryttare" precis som de brukar ha på proffstävlingar. Här är vi på väg mot Gustafs och jag ligger sist i par med Peter Snell. Då går det lätt. När vi passerat Torsång och kom fram till Storsten mötte vi Lisa som slog 180 grader om och hakade på. Hon blev bra snopen när vi var så många. Ibland gick det lite väl hårt för mig men då var de snälla och dämpade farten lite för min skull, de visste ju att jag skulle ända upp till Leksand och vända. När vi kom upp mot Valsansjöarna hade vi kört ca 40 km och då tog övriga gänget höger och vad jag förstod for de över Aspeboda på sin väg hemöver. Vi tackade för den fina draghjälpen och tog sikte på Insjön till att börja med.

I Insjön är vi nu och jag bjuder Lisa på en energikaka som jag gjorde igår. Den tuggade hon i sig med god aptit.

Sådär, nu är vi på Siljans Konditori i Leksand och vi delade på en varm smörgås. De var så snälla och delade den och dessutom la på sallad och övriga tillbehör precis som om vi skulle ha beställt två, det var bra service tyckte vi. Gott var det också. Men där kan vi ju inte sitta hur länge som helst.

Efter en välbehövlig paus for vi hemöver igen bland röda fina stugor.

Nu gick det riktigt lätt, vi hade medvind nästan hela tiden så vi låg på mellan 35 o 40 stup i ett. Då är det skoj på hoj.

Var vi är här vet jag ej men solen tittade fram och det var ju skönt.

Nu är vi iallafall i Kvarnsveden och här skiljs våra vägar denna gång. Lisa tar närmaste vägen till Falun och jag drar mot Säter.

På kartan ser dagens tur ut såhär. Lite värme på det här skulle sitta fint. Fem grader är allt lite i kallaste laget. Men efter alla år på cykel så har man ju skaffat sig kläder så även det går bra. Ja en sådan här tur blir som ni ser drygt 15 mil så vill ni med någon gång är det bara att ha koll på bloggen.

Tack o hej så länge och tack till hela gänget som hjälpe till de första fyra milen i motvinden, det var guld värt.

Tänkte dra ner till macken imorgon lördag för att se om någon vill med på en fikatur till Siljans Konditori i Leksand. Det brukar ju alltid vara några som samlas där vid macken alltså i Säter kl 09.00 Det blir i grova drag 15 mil.

Välkommen att hänga med är den som vill!

För att orka vara ute på långa träningspass har jag alltid lite energikakor med mig. Men det blir dyrt. De flesta är på ca 65 g och kostar kring 30 kr. Då är det bättre att göra egna. Mycket billigare och jag vet vad jag stoppar i mig. Kör mest med ekologiska grejer så bättre än så kan det knappast bli. Här har jag blandat ihop kraftfodret som för dagen fick bli, mandel, hasselnötter, valnötter, russin, aprikoser och havregryn.

För att få allt att hänga ihop behövs lite "klister" det är inget konstigare än sirap, grädde, socker och lite smör. Det kokar jag till 135 grader.

Här är det blandat med övriga ingredienser och skall nu bara bredas ut till lämplig tjocklek.

När det är gjort brer jag på mörk choklad och skär upp i lagoma portionsbitar.

Sådär, ner i burkar och in i kylen. Nu är det bara att vänta på nästa långpass så man får smaka en bit. Riktigt goda är de vill jag lova. 1,5 kilo blev det vilket motsvarar 700 kr om man skulle köpa färdigpaketerade energikakor i sportbutiken. Det är alltså ett riktigt bra alternativ.

Halloj så länge!

När man vaknar och tittar ut och ser detta, nä det här vete tusan hur det skall bli. Slår en signal till Lisa som fortfarande ligger i sängen och funderar hur vi skall göra. Nåväl, vi beslutar oss för en liten tur och hon tar cykeln i bilen och far till Säter. Några timmar senare drar vi iväg.

Det är bara fyra grader men vi har klätt på oss så det är ingen fara med oss. Vi har siktet inställt på Smedjebacken.

Strax före Smedjebacken tar vi vänster och passerar i ett huj Korsheden.

Det står inte på förrän vi är i Söderbärke och då tar vi vänster igen mot Fagersta.

När vi kört igenom Fagersta hamnar vi helt plötsligt på en liten stig, men det är bara några hundra meter innan vi är ute på gamla Norbergsvägen.

Det var en riktigt kämpig bit med en rejäl motluta men vi börjar bli lite fikasugna så det är bara att trampa på.

Efter 78 km hamnar vi på Elsa Anderssons konditori. Dit har även Erik, Lena och Linn tagit sig.

Ja även Olle var med. Här tog vi igen oss ett tag innan vi, jag och Lisa alltså fortsatte hemåt på våra cyklar.

Sådär, nu är vi redo att dra hemöver.

När vi kört en mil ungefär säger jag åt Lisa, jäklar vad det rullar på bra, ja säger hon varefter hon säger. Nej, jag har punka. Nu är ju inte det någon katastrof utan tio minuter senare är vi iväg igen. Men vad händer då???

Det blir en rejäl hagelskur. Ajajaj, det var helt onödigt tyckte vi men det är bara att trampa på och se glad ut.

Men när vi åter kommer till masriket så skiner solen på oss och de sista milen går som en dans.

Här passerar vi Hedemora i ett huj och nu står det inte på förrän vi är hemma.

124 km blev dagens runda. Det var väl inte illa på en eftermiddag i detta väder. Ja det var ingen fara med oss, med ett glatt humör och bra kläder så är det ingen fara.

Har ni tid och lust så står det väl inte på förrän vi hörs igen. Tack o hej!

Efter gårdagens långrunda tog jag en lugn morgon idag. Gick visserligen upp och kollade på Emil som är i Australien och tävlar på MTB. Han hade en bra dag på jobbet i värmen och körde in på en finfin 16:e plats. Lite senare grenslade jag och Lena våra cyklar och drog iväg på en runda.

Här har vi passerat Bispbergshyttan och är på väg mot Fäggeby.

Sedan tog vi sikte på Dalahusby, såhär vackert är det där.

Det är riktigt fint i dessa krokar, som gjort att vara ute och cykla i.

När vi sedan passerat Stora Skedvi tog vi vägen förbi Milsbo för att sedan landa vid fiket i Torsång. Vi hade då åkt drygt fem mil och tyckte det kunde passa med en fika. Det var det visst många andra som tyckte också. Nog för det var mycket folk på fiket i Norberg igår men det här var värre ändå.

Kan väl passa på att fota lite medan man står och väntar. Här ligger ångbåten Bäsingen och väntar på att få ut och åka på älven.

Jaha, vilka satt här och fikade om inte Johan, Lisa och Erica. Men de hade inte cyklat hit. Johan hade föresten fullt sjå att gå idag efter att ha sprungit Halvmaran i Säter igår på finfina 1.31

Ja då fick jag vara med på en bild också. Efter denna fikastund hade vi samlat på oss så pass med krafter att vi for över Stora Tuna hem. På så vis blev det drygt åtta mil i solskenet. Om nu detta härliga väder hade fått fortsätta men det verkar ju inte så. Men vi får vara glada över de dagar vi haft. Det är ju faktiskt bara april fortfarande.

Tack o hej så länge. Man vet aldrig när vi hörs härnäst. Men blir det inte förr så blir det väl senare. Tjo!

När Patrik kommer hem från Motala brukar det bli att jag åker ner till macken för att vara med på en runda. Idag blev vi sju som slöt upp vid macken och vi skulle ta sikte på Hedemora för att få sällskap av några fler. Men vi kom bara ett par km så hade Patrik punka. Bara att vända och fara hem till Roy som hade både däck o slang hemma.

Efter att Roy och Patrik hjälpts åt kunde vi snart fara mot Hedemora. Visserligen var klockan redan 20 min i tio och det var sagt att vi skulle vara i Hedemora kl tio.

Strax efter tio rullade vi in i Hedemora, de hade precis tröttnat på att vänta men vi såg ryggarna på dem när de drog iväg bort mot Stadsberget. Vi körde snart ikapp och helt plötsligt var vi 12 cyklister som satte av mot Avesta. Här ligger vi på två fina led efter Norbergsvägen och skall snart svänga vänster mot Avesta.

Helt plötsligt tar asfalten slut och det blir grusväg. Det får till följd att det blev en för hastig fartsänkning vilket gjorde att ett framhjul tutchade ett bakhjul och olyckan var ett faktum. Jag själv ringde direkt efter ambulans för vi insåg snabbt att det var allvarligt. Trots att vi bara var ca 8 km från Avesta tog det en evighet utan att någon ambulans kom. Efter ca 30 minuter och ett samtal till till larmcentralen fick vi höra att ambulanden var skickad, då beslutades att det var onödigt att vi var elva stycken som stod och väntade så vi från Säter fortsatte vår färd mot Norberg.

Väl framme i Norberg var det marknad och väldigt mycket folk i farten. Det hindrade dock inte oss från att gå in och ta en fika på Elsa Anderssons konditori. Som ni ser finns det en del att välja på.

Här ser vi hela Sätergänget, Roy, Steven, Peter, jag själv, Thomas, Patrik och Lars. En haltimme senare och lite tyngre blev det sedan raka vägen till Säter. 

När jag sedan kom hem var Lena borta, liksom hennes cykel. Jag drog då iväg mot Gustafshållet för att se om jag skulle möta henne. Redan på Solvarborakan efter fem km kom hon farande så det var bara att slå 180 gader om och fara hem. Väl hemma hade jag exakt 140 km vilket får väl anses vara riktigt bra på en lördagförmiddag, som visserligen redan hade blivit eftermiddag.

Här är ett kartklipp där dagens tur är inritad.

Vad jag kunde förstå blir det samling för de som vill nere vid macken imorgon också kl nio för de som orkar ta en tur. Själv tror jag att jag passar för det blev ett hårt pass efter mina mått mätt.

Tack o hej så länge!

Det är inte alla dagar jag lägger upp tre blogginlägg, men idag råka det bli så.

När cyklingen var avklarad var det snart dags att börja grädda lite bullar. Efter sex timmars jäsning såg de ut såhär.

Efter 25 min i ugnen såg de ut såhär,

När jag gräddat några plåtar kom Lena, Lisa och Erik hem efter deras cykeltur.

Då stod det inte på förrän det blev en fika i solen med nygräddade bullar.

Sedan var det dags för Lisa att gå in i målarverkstan. 

Jag fortsatte i bagarverkstan. Ja det är inte måttligt vad man hinner på en dag. Vad det gäller bullreceptet så har det en egen liten historia, den kommer en annan gång.

Hej så länge!

Idag var det dags för ett lite längre pass tänkte jag. Smedjebacken - Romme tänkte jag mig. 90 km och ganska kuperat. Men tar jag det lugnt skall det väl gå.

Men det är just det där att ta det lugnt, det är inte alltid så lätt. Fick för mig att jag skulle klara 30 i snitt till jag svänger höger på vägen mot Borlänge. Dit är det 31 km och skulle betyda 1,02. Det var bra precis på sekunden jag klarade det men så hade jag redan krampkänning. Aj aj.

Vilket strålande väder.

Vilka fina ställen man åker förbi när man är ute och cyklar.

Nu har jag svängt av i Romme och kan se att det ligger lite snö kvar i backen. Nu börjar jag bli riktigt slut så nu är det bara att ta sig hem som gäller.

Gjorde sista rycket upp på Uggelboberget, ville klara 30 km på toppen. När jag reste mig och tog i blev det tvärstopp. Aj aj i höger vad. Bara att hoppas att farten skulle räcka över krönet. Det gjorde den och sedan var det vila några meter. Väl hemma visade mätaren 90 km och tiden blev 3,12 vilket ger ett snitt på 28,1km/timme. Med det var jag riktigt nöjd för att vara såhär tidigt på säsongen.

När jag kom hem hade Lena kommit från jobbet. Lena och Erik var på gång att fara mot Falun och möta upp Lisa som skall hem och fortsätta måla på bordet hon har i vårt garage.

Hoppas de får en lika fin tur som jag fick idag.

Tack för mig så länge! Nu har jag ju lite annat att ta tag i som ni vet, jag lär få anledning att återkomma!