Efter att ha kört motionsklass är det nu dags att bli cykelproffs och då är det ju bara att börja köra tävlingsklass. Det finns ju faktiskt en klass som heter H60. Men för att få tävla måste man ha licens samt gå igenom en utbildning om antidoping. Nu är det fixat. 

Ja då var det väl bara att gå ner i källaren och börja tävlingsträna då. 34 km brände jag av på en timme.

I dag fick det bli en runda på sex mil i källaren som uppvärmning inför Vasaloppet. Skall nu slå mig ner i finfåtöljen och följa skidåkarna ner till Mora.

I dag tänkte jag ta en lugn runda på trainern. En timme i lugnt tempo. Gick ner i källaren och satte mig på trainern. När jag valde bana blev jag nyfiken på att ta lite höjdmetrar så jag valde en bana på nära nog 700 höjdmetrar. Här har jag åkt fem km och ser nu berget framför mig.

Dagen till ära hade jag fått nya hjul. Ett par högprofilhjul av märket Zipp, inget jag precis hade nytta av på dagens tur. Det visar sig att det var en riktigt dryg bana jag valt.

Som synes i övre högra hörnet är det nu 17% motlut. Precis på gränsen att jag orkar få runt vevarmarna. Knappt styrfart, 5 km i timmen, 197w och en puls på 162. Det blev allt annat än en lugn tur. Tre mil blev det och 679 höjdmetrar på en timme och 18 minuter. Det var riktigt slitsamt.

Med teknikens hjälp blev det i dag en sexmilarunda på trainern med Erik.

Drygt två timmar tog det och drygt var det. Men visst är det ett bra alternativ till att vara ute och cykla i kylan.

Trots att Ally bara är drygt sex månader är det hennes andra Tjejvasa. Förra året när Lisa åkte låg ju faktiskt Ally i mamma Lisas mage. Då var Ally medåkare kan vi väl säga. Nu ett halvår senare (sen hon föddes alltså) är hon med och supportar. Här ser vi Ally och Lisa strax före start då Ally ger de sista råden. Jag tyckte jag hörde något om att Lisa skulle åka fort ifall jag (läses Ally) skulle bli hungrig.

Några sekunder till start och nu är alla förberedelser gjorda. Lisa åkte på 2.13 förra året och hade en förhoppning om något liknande nu. Men det snöar och är lite tungåkt så det blir nog jobbigt.

Nu är Lisa i mål med tio sekunders skillnad från förra året. Då räckte det till en plats på 700 någonting, i dag gick det betydligt tyngre. Men inte för Lisa då samma tid i dag räckte till en plats på något över 300. Toppen toppen.

Pigg och glad och Lisa funderar redan på kommande äventyr.

Är i Fryksås och brist på snö ör det inte som synes. Skottar så vi ska få in bilen på gården. Jobbigt jobbigt men jag får sätta det på träningskontot, avdelning styrketräning. Eller kanske snarare avdelning förstörda ryggar.

Nu börjar jag verkligen längta till en utomhustur på nya "Scotten" som står i källaren och väntar på att bli körd.

Men jag är ändå glad att jag kan gå ner i källaren och ta en tur på racern. Sen jag skaffade nya trainern går det ju faktiskt riktigt bra. Jag som jämnt har tyckt att inomhusträning är bläää. Men med en bild och lite siffror framför snoken så går det riktigt bra. 32 km blev det på timmen jag cyklade. Det kändes bra.

Ja vad snabbt man glömmer. På pricken för ett år sedan såg det ut så här när jag tog en tur på min MTB. Gräsmattorna är framme.

När jag kom hem i dag tog jag denna bild på samma ställe, viss skillnad. Sen gick jag ner i min källare och förflyttade mig med teknikens hjälp till London.

Där cyklade jag tillsammans med Erik som satt i sin lägenhet i Stockholm, det är honom jag ligger på rulle på här. Det är fantastiskt, trots att det är i den virtuella världen så är det precis som att cykla ute. Även här när jag ligger på rulle så går det lättare för mig än vad det går för han som ligger först. Eftersom han är starkare så passade det bra för mig att ligga lite bakom. 

Lite fakta efter turen får man också. 41 km ser vi att det blev. 1.17 tog det. 562 watt orkade jag få till för ett kort ögonblick. Sen finns det en jäkla massa mer siffror men de struntar vi i för denna gång.