Nu står vi beredda att påbörja första turen på ett helt oförstört år. I vanlig ordning gör mig Tomas och Steven sällskap. De är båda starka som björnar men gör mig ändå sällskap, det tackar jag för.

Efter att ha varit till Norn är vi nu vid Gruvsjön på väg hemöver via Björnbo. Sen föreslog jag att vi skulle ta runt Ljustern vilket ingen hade något emot. När vi sen kom till Dalkarlsnäs föreslog Steven höger mot Lerviken. Så fick det bli. Sen tog vi inga fler avvikare, fick ändå 58 km vilket kändes kanon såhär första passet för året.

Lite rejäla backar är det på ett par ställen. Där gäller det att bita i.

Hej så länge.

Årets, för min del, sista cykeltur skall precis starta. Med mig fick jag idag Tomas, Steven och Peter.

Här är vi mellan Persbo och Bodarne på väg mot Nordansjö. Vi hann även passera Hedemora, Vikmanshyttan, runda Ljustern och Dammsjön innan vi i Solvarbo skildes från Peter som skulle åka lite längre. Väl hemma hade jag 63 km vilket känns som ett alla tiders fint slut på cykelåret för min del. Ett år som inte alls blev som jag hoppades när det började. Men nu känns det som jag är på gång igen så skall bli skoj att börja gasa igen. Allra helst när man har så fina cykelkompisar som jag har. 

En riktig runda blev det.

Backigt blev det också så det räckte till. Men med tre starka draglok så gick det riktigt skapligt om jag får säga det själv, och det får jag ju.

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag er alla. Vi hörs snart igen.

Här står jag tillsammans med Johan, Lisa och Tomas. Steven kom några 125:e-delar försent så då var kamerautrustningen nedmonterad. Gäller att vara i tid om man vill vara med på bild. Hursom, Steven kom så vi var fem som drog iväg.

Efter att ha rundat både golfen och Ljustern är vi precis som solen på väg upp över Holmboberget på vår väg mot Vikmanshyttan.

Ojdå, vinden hade lagt omkull två stora träd över vägen, någon hade dock kapat undan ett par meter så vi tog oss fram. Det såg dock farligt ut då det fortfarande stack ut från stammarna över vägen.

Nu är vi i Mårtensgård efter att ha passerat både Västerby och Königshyttan. Vi for sedan genom skogen ner till Bispbergshyttan och då må ni tro att det hände något jag aldrig varit med om förut. Vi kom ikapp två fruntimmer på varsin häst. Ja, det är väl inget konstigt, det ovanliga var att de red i bredd och ville inte gå åt sidan trots att det var avstickare lite här och där och åkrar på båda sidor om vägen. Det hade alltså inte varit några problem för dem att släppa förbi oss. Vi hade stannat ett par gånger för att de i lugn och ro skulle kunna gå åt sidan. När jag till slut insåg att de inte hade för avsikt att göra det åkte jag ikapp och frågade om de inte tänkte släppa förbi oss. Fick då en ilsken blick mot mig och ett klart och tydligt besked att det hade de ej tänkt göra det. Den ena som tydligen hade vaknat på helt fel sida vände om hästen och gick rakt mot mig i tron att hon skulle skrämma mig. Där hade hon fel, inte blir jag rädd för en snäll häst. Värre hade det varit om "kärringen" hoppat av. Då hade det nog varit bäst att dra illa kvickt, för inte verka hon go att tas med. Huamej vilken en. Vi kom dock förbi alla fem och vi hann venitlera händelsen många gånger innan vi var hemma. Då hade vi även passerat Solvarbo. Där var det som vanligt lugnt och fint och solen sken på oss och vi var nöjda och glada efter att landa på 53 km.

Tack o hej så länge. Eftersom uppladdningen från min Garmin inte funkar än så lägger jag in ett par urklipp från dagens tur. Karta samt höjdprofil. Nu är det vila som gäller för min del.

Idag gjorde mig Steven sällskap på en riktig långtur igen. Klockan nio bar det av.

Solen är på väg upp och vi har precis passerat "Tjönkhytta" och det ser ut att bli en fantastisk dag i sadeln.

Efter tre mil är vi vid Husby kyrka och då passar det bra med en godispaus. Sedan for vi till Fäggeby och Södersätra innan vi efter 63 km landade hemma hos mig igen,. Nu är det bara att grädda ett par Vörtbröd som jäst i två dygn, och julskinkan skall in i ugnen några timmar. Det blir fint det. God Jul på er alla!

Här står jag med Steven och Tomas inför dagens långtur till Sotbo.

Steven hade planerat dagens tur och det började med Aspnäs och Björnbo där vi är strax. Solen är på väg upp och det ser ut att bli en härlig dag. Men en väldigt dryg första mil.

Nu har vi åkt 25 km och är framme i Norn.

Riktigt härlig morgon att vara ute och köra i.

Nu har vi åkt en dryg halvmil till och är framme vid Sotbo. Där var det skönt med en vilopaus.

Tre knas på utflykt.

Efter att ha passerat Turbo tog vi sikte på Vikmanshyttan via järnvägsbanken. Sedan blev det över Holmboberget på hemvägen. Ja en riktigt fin tur blev det och även om Tomas och Steven fick vänta på mig stup i ett så får jag lov att säga att det går faktiskt åt rätt håll. Skoj skoj. Vi hörs!

Verkar vara något knas med att lägga in banan. Få se om det rätar till sig.

Har provat att lägga in länken men det funkar inte. Turen blev dock 58 km.

Redo för en tur i mörkret. Men attt det skulle bli så mörkt hade jag inte räknat med. Drog iväg genom skogen mot Solvarbo för att ta ett par vändor i backen. Tänkte ta tre, men gav upp efter två. Den är allt bra dryg den där långa backen. For tillbaka på nedre sidan järnvägen till Uggelbo. For sedan till uggelboviadukten för att återigen köra genom skogen sista biten. Vad hände då, jo pannlampan slocknade. Inga problem, har väl reservlyse. Nej det var just det jag inte hade idag, glömde det hemma. Tog baklyset och höll det i handen. Lite besvärligt att köra skog med bara ett rött baklyse till hjälp. Men hem kom jag. Blev ett kort pass men ett kort pass är också ett pass. 

Vi höres, räknar med en längre tur på lördag ifall någon vill göra mig sällskap! 

Vilket gäng vi blev idag. Hade kommit överens med Steven och Johan om att vi skulle ta en tur. Döm om min förvåning när vi blev hela sju stycken som samlades hemma hos mig strax före nio. Fr v, jag, Steven, Anders, Johan, Timo, Kent och Tomas. Skoj skoj och sen bar det av.

Kallt som tusan var det i början, hela åtta minusgrader men med rätt klädsel så var det inga bekymmer. Bara att gasa, även om jag inte har så mycket att gasa med så gick det bra ändå. De andra turades om att låta mig ligga på rulle. I alla uppförsbackar som det finns gott om hann de köra sig trötta så jag tror de blev nöjda när vi var hemma.

Fint fint, bara att njuta av vad naturen bjuder på.

Gasa på bara.

Här tar vi det lite lugnt ett tag.

Nu har vi tagit stora backen i Grängshammar. Då är alla riktigt trötta.

Lika bra att ta en till då ifall någon har några krafter kvar.

Nu har vi passerat Silvbergs gruvhål så då är det bara utför kvar. Dags att njuta i solskenet. 

En härlig tur blev det. Tack allihop för att ni kom och körde med mig. Skoj skoj. Vi hörs!

Efter lördagens hårdkörning då Steven och Johan körde slut på mig så lät jag söndagen vara den vilodag den är. Men nu är det måndag och då passade jag på att ta en riktigt lugn och njutbar distansrunda. 35 km i makligt tempo kändes bra. Riktigt bra till och med. Hej så länge!