I morse innan jag for till jobbet skottade jag en timme. Mitt på dagen skottade Lena rent igen och när jag kom hem från jobbet var det bara att skotta igen. När det var gjort käkade jag lite innan jag tog en cykeltur.

Ja en dag som denna är jag verkligen glad att jag skaffat mig en trainer. I stället för att vara ute i detta väder kan jag tillfälligtvis förflytta mig med teknikens hjälp till London och cykla en tur. Höll på en timme och kom 34 km. Helt ok en snöig kväll i Säter.

Dags för en lugn långrunda.

Bara hjälmen som fattas. Men den kom på till slut i dag också.

Så här såg det ut i ca 8 km. Oplogat men ett bilspår att köra i. Det gick det med.

Hemma igen efter nästan fem timmar. 75 km blev det. Det får till följd att jag kört hela 195 km denna vecka. Det har jag aldrig tidigare kört en veckan januari. Inte så dumt med en trainer som komplement i träningen. 

Linser skall i.

Vätska skall med.

Fläkten är på. Nu skall det väl vara klart för en tur. Det skall bli en vända i Ritchmond i USA på samma bana som VM gick 2015. Skoj att kunna köra den utan att lämna källaren, samtidigt som jag kör den tillsammans med Erik som sitter i Stockholm.

Sida vid sida med Erik. Jag i blått. Erik skaffade det här redan i slutet på sommaren så han har fått ihop en hel del mil och på så vis fått en finare cykel.

Här ligger jag och jagar Erik. Ja så här kan det se ut i den virtuella cykelvärlden. Ganska fränt om jag får säga det själv och det får jag väl. Själv gav jag mig efter två varv då vi kört 33 km. Erik var pigg så han fortsatte ett varv till.

Nu testade jag med en sladd mellan min router och Applepucken. Då gick det bra. Men jag hade missat kolla att jag hade kontakt med pulsbandet. Man lär sig väl så småningom.

Nu är jag trött så det får räcka med ett kortpass i dag.

När jag i dag körde ett pass på trainern hade jag kontaktproblem. Emellanåt stod jag still på TV:n fast jag själv cyklade för fullt. Jag cyklade en timme men av den tiden hade jag kontaktproblem 15 minuter ungefär. Får nog köpa en kabel och dra mellan Applepucken och fiberdosan. Då bör det bli bra.

Jag har nu testat att kört en timme i källaren på en trainer typ modernare variant än den jag haft tidigare och som i stort sett är oanvänd för att det är så himla trist att sitta och nöta utan att se något resultat. På de här nyare varianterna är man uppkopplad via en Applepuck och en app så att man kan köra banor eller intervallpas av olika slag. Blir det uppför styrs trainern så det går tyngre precis som när man är ute och kör. Kan även köra i lag med andra trots att vi sitter på helt olika ställen.  Jag satt ju hemma i Säter och Erik satt i Stockholm men ändå körde vi tillsammans ett par mil. Lägger in en bild hur det kan se ut. Lär väl bli fler gånger för det här var som sagt lite skojigare än vad det varit förut. Man är ju lättlurad som med hjälp av lite tekniska prylar kan tycka att det helt plötsligt är skoj att sitta i källaren och trampa. Det blev 31 km på en timme. Alltid en början. 

Här ligger jag precis före Erik i en liten uppförsbacke. Ja så här kan det alltså se ut när man cyklar i den virtuella världen.

Här står jag igen färdig att ge mig iväg. Nej, när jag hade låst och stoppat ner nyckeln skulle jag rätta till glasögonen, då märkte jag att jag glömt hjälmen. Vilken tur att jag inte drog iväg utan hjälm. 

Hade väl inga spikade planer för dagen mer än att det skulle bli en långtur. Efter två timmars trampande var jag i Husby och då tyckte jag det var dags för kafferast. Stannade till vid affären och köpte mig en kopp. Gott gott.

Sedan for jag via Stora Skedvi och Gustafs hem. Rejält med snö har det kommit så nu är även eftermiddagen räddad. Vore ju synd om jag blev sysslolös.

Här står jag redo att ta årets första tur. Lovade Lena att det skulle bli en kort lugn tur så jag skulle hinna hem och äta med henne innan hon far till jobbet. Tog bara en halvliter vatten med. Inga energikakor av något slag.

Tänkte fara runt Ljustern men insåg direkt att det var för moddigt i lössnön. Ville ha asfalt under hjulen så jag for mot Bispberg. Där finns ju inget lämpligt ställe att vända på så här passerar jag Dalälven i Stora Skedvi.

Nu är jag snart hemma och det blev inte så värst lugnt. Hade inte tänkt ligga över 140 i puls men det höll ju bara en halvtimme. När jag var hemma hade jag ett snitt på 152. Men det kändes bra och var skoj att ta i lite.

PS. Har gått med i 5000 milesklubben på Strava. Målet är alltså att klara 5000 miles under 2018. Det blir hela 800 mil vilket innebär att jag lär öka på lite jämfört med alla tidigiare år. 2017 fick jag ihop 499 mil. Skoj med en målsättning. Men nu blir det vila några dagar. DS.