Såhär tjusig var jag när jag gav mig av hemifrån på cykeln. Rejält med kläder en kväll som denna.

De som slöt upp denna kväll var Peter med sina nya skor med dobbar så han slipper halka i backarna. Ann, Mattias, Märit och Jessica. Återigen blev det en bild där alla såg så glada ut. Det var nog åt mig dom hade roligt. Jessica ville ta en bild. 

Ja såhär såg jag ut. Gäller som sagt att vara välklädd från topp till tå en kväll som denna. När jag hade informerat om vad jag hade för planer för kvällen bar det av. Det blev till Åsen-backen och köra intervaller. Jag stämde av med jämna mellanrum för jag var orolig att dom skulle frysa. Ingen frös. Inte jag heller trots att jag cykla.

Nej, med rätt kläder och bra kompisar klarar man sig bra, även en kylig kväll som denna.

När vi var tillbaks var vi överens om att inte köra varje lördag framöver nu när det är så fint skidväder. Men en kväll med intervaller ville alla ha så håll koll på bloggen, man vet aldrig vad jag hittar på.

Vi synes o höres. Tjingeling så länge!! 

Ja i dag var det verkligen vinterväder. Det var många som hittade på andra aktiviteter istället för löpning utomhus. Men några dök upp och dom ser vi här.

Vi var inte fler än att vi kunde ta en "soffbild" Jessica, Mattias, Emil och Malin.

På grund av rådande väderleksförhållanden, -10 och ganska blåsigt så blev det uppvärmingslöpning ner till Dalsbyn. Väl där körde vi tre varv i skapligt hög fart med en kort återhämtningsperiod mellan varje varv. Varje varv är 1.800 m vilket gjorde att det blev ett bra pass i kylan. När vi var tillbaks vid simhallen efter precis en timme visade det sig att vi klarat av 10 km totalt. På frågan om någon frös fick jag direkt svaret, neeej. Så nu vet vi att -10 är inget problem bara man klär sig rätt och det hade alla gjort i dag.

Själv var jag lite fundersam hur det skulle gå att cykla i sådan kyla, har aldrig gjort det förut. I måndags köpte jag ett par vinterskor för cykling som skulle testas på detta pass.

Såhär ser dom ut och nu skulle det visa sig om dom höll måttet. Dom är så pass stora att jag kan ha två par strumpor på mig. Jag tog inga skoöverdrag, för skulle det visa sig att det är för kallt har jag ju sådana att ta till. Lite kall om fötterna blev jag, men kör jag lite hårdare än vad jag gjorde i dag är det absolut inga problem. Satte på nya pedaler innan kvällens pass och dom var inte injusterade. Vänster pedal var helt ok men höger satt för hårt. Det fick till följd att jag fick markkänning en gång med höger axel, det är bara att hoppas att det ger med sig på ett par dagar. Just nu känns det dock inte så skönt.

Nu får vi samla kraft till lördagens långpass, ser ut att bli en fin lördag så vi får se vad jag hittar på till dess. Ha det bra så länge så ses vi då. Tjingeling!

Javisst kan vi väl säga så, vi är ju inne i december och vi hade ju även snö på backen idag och sju minusgrader. Helt perfekt för att ta en vinterträningstur. I detta sällskap dessutom kan det inte bli annat än kalasbra.

De som hann i tid till fotograferingen var, på knä, Peter, Märit, Lisa och Jenny. Stående ser vi, Bengt, Ann, Ingemar, Erik och Malin. Lena hade glömt vantarna hemma så hon hade inte tid att låta sig fotas.

Nåväl, när turförslagen var dragna och fotograferingen avklarad var Lena tillbaka så då bar vi av, visserligen var inte klockan nio än men vi har ju aldrig sagt att vi drar kl nio. Vi har ju samling tio i och drar så fort vi är klara. Nu är vi på väg över golfen och idag var det inga golfspelare i farten.

Tätt efter ligger Lena o Erik o lurar. Dom körde en egen liten snoa på fem km.

Nu är vi framme i Dalkarsnäs och det står inte på förrän det är dags att bestämma sig för om man skall ta en tur på 11 eller 15 km.

Här kommer Bengt, Märit, Lisa och Peter som valde den längre snoan. Vi tog vägen över Åsen och har här även rundat Gamla Dalsbyn.

Dom hade inte mer bråttom än att dom stannade till en stund och lät sig fotograferas.

Nu var det inte långt kvar till simhallen och när vi passerade hemma hos mig passade jag på att tacka för idag. Lena o Erik satt redan hemma o väntade på mig så jag körde in cykeln och sedan tog vi bilen ut till simhallen för en simtur och han precis dit innan dessa fyra löpare kom dit. Det visade sig att jag hade missat lite i uppskattningen av sträckan. Ingen var ledsen över det utan konstaterade att dom hade fått hela 16 km mot utlovade 15. Det blev alltså en liten bonuskilometer idag. Det var väl bra. 

Nu får vi pusta ut resten av helgen så ses vi för ett litet snabbare pass i veckan. Kom ihåg att det blir på onsdag denna gång. Det kommer en blänkare om de så småningom. Ha det bra tills dess. Tjingeling!

Ja, det fick vi verkligen bevis för i dag. För när vi samlades till kvällens övningar kan jag tala om att det skilde över 50 år mellan yngste och äldste deltagare. I simmacyklaspring-gänget spelar det ingen roll. Vi tränar och trivs tillsammans utan att bry oss om sådana små petitesser som ålder.

Hela stora gänget som var på träningshumör, på knä, Johanna, Amanda, Thomas och Märit. Stående ser vi Maria, Peter, Rebecka, Ingemar, Jessica, Anna och Malin.

Riktigt roligt var det att återigen få en ny deltagare med på våra träningar. Det var Amanda som var med för första gången och förhoppningsvis får vi se dig Amanda många fler gånger framöver.

Vi drog iväg raka vägen upp till elljusspåret och där körde vi backträning så det stod härliga till. Jag tappade räkningen så dom trodde jag höll på att luras. Men så var det inte, det var bara ett tecken på att jag själv var riktigt trött. Men så skall det vara efter ett träningspass av detta slag. På vägen tillbaka till simhallen stannade vi till och körde lite styrkeövningar. Nu hoppas jag att det känns i bena på allihop i morgon. Annars vet ni att det gäller att ta i ytterligare lite mer nästa gång.

Det var då några som hade onödigt mycket spring i bena kvar när vi var på väg hem. Inga namn nämns här, men dom skall få ett par extra vändor i pris nästa gång.

Om allt går som det är tänkt så ses vi på lördag.

Bara viljan finns, så spelar resten ingen roll. Tjingeling!

Ja, men det var en vilodag av det drygare slaget. I alla fall för mig. Men nu är det ju så att när Emil tar en vilodag bjuder han in till gemensam cykling av det lite socialare slaget. Precis som vi gör i simmacyklaspring-gänget med våra lördagslöpningar. Vi träffades hemma hos Emil kl 10.00 Ett stort gäng var vi och här kommer lite bilder från dagens tur.

Här är hela gänget innan avfärd. Emil förklarar lite om dagens äventyr. Vi var hela 14 cyklister samlade. Men när vi drog iväg var vi 13. Lilla Sune som vi ser till höger i bild med silverfärgad hjälm stannade hemma hos mamma Anna. Det står nog inte på förrän även Sune blir med.

Efter att ha kört en sväng i ovangårdsskogen och även hunnit kört några varv på en liten bana ovanför Skönviks IP drog vi iväg på baksidan av Ljustern förbi Dalkarsnäs. På väg mot Lerviken svängde vi av och körde stig till Åsen. Det är där vi befinner oss nu. En liten vilopaus satt bra vill jag lova.

Det stod inte på förrän det blev en liten paus till. Många cyklister på knixiga stiga, då är det lätt hänt att någon får lite knas med cykeln. Men det var snart fixat och det bar av igen.

Ut till Djupdalen körde vi och där bar det sig inte bättre än att Lars fick kedjebrott. Snabbt var en kedjebrytare framme eller vad det nu heter, en annan Lars hjälper till och som tur var hade Anders ett kedjelås med sig så det dröjde inte många minuter så var även denna skada fixad. Själv kan jag inte annat än uppskatta alla dessa små pausar. Dom behövs för att hjärtat åter skall slå i en lite behagligare takt.

Återigen skulle Emil ha oss med upp på Bispergs klack. Det fanns två alternativ, ett för (som Emil sa) de pigga och snygga och ett för dom andra. Eftersom inget av kriterierna i det första alternativet just då stämde in på mig så föll jag in i alternativ två. Vi tog alltså en lite lugnare väg ett tag. När vi sedan träffades igen i hela gruppen bar det av utför där det var både lerigt o trixigt och så här såg min cykel ut då.

Nu är vi helt plötsligt nere i vår vackra Säterdal igen och nu är det bara en backe kvar innan vi är hemma.

Ojoj, riktigt färdiga var vi inte än även om jag var det. Nu skulle Sveriges häftigaste cykelbana visas upp. Dom flesta säterbor har väl sett dessa kullar men inte förstått riktigt vad det är. Men nu fick jag lära mig att denna lilla bana är känd, inte bara i Sverige, utan även av cyklister långt utanför Sveriges gränser. Emil o Johan har lagt ner åtskilliga timmar på denna bana. Även jag hann ta ett varv där, riktigt roligt var det kan jag lova.

Emil hade en hel del att berätta om sina äventyr här nere. Efter det så var vi färdiga för idag. Det blev en runda på 33 km i en väldigt blandad terräng. Riktigt skoj var det så jag hoppas det bjuds in till fler liknande äventyr framöver.

Tack alla för idag. Vi ses när vi syns. Tjingeling. 

Idag hade jag flaggat för en runda på 14 km, samt en liten prisutdelning på den lilla frågetävlingen som låg på bloggen för att par veckor sedan.

De som var med idag var, på knä, Anna, Malin, Jessica, Sandra och Rebecka. Stående ser vi Märit, Ann, Peter, Maria H, Ingemar och Pär.

Först drog vi en vända på stigen ovanför Skönviks IP, sedan tog vi rundan runt golfbanan. 

Det var faktiskt en hel del golfspelare ute idag även om vi inte har några med på denna bild.

Efter att ha sprungit över Jönshytteån och uppför den där hemska backen till Lodstöparbo är vi nu på väg genom skogen ner till Viken.

Full fart med Ann i spets. Ann var riktigt på hugget idag.

Sådär nu är vi framme vid Viken.

Alla verkar fortfarande pigga med närmare en mil i benen. När vi var tillbaka vid simhallen hade mina förvarnade 14 km blivit 15. Ingen var ledsen för det. 

Och nu var det dags för prisutdelning, och vinnare blev,

Peter, Rebecka, Maria, Ingemar, Ann och Sandra. Priset bestod i en påse sportdryck av (enligt mig själv) bästa sort. Herbalife alltså. Samt ett egenhändigt stenhällsbakat russinsurbröd.

Man skulle nästan kunna ha en tävling till, för vad detta är kanske inte är så lätt att se. De flesta kanske aldrig har sett en jäst deg i genomskärning, men här har ni en. Denna deg har jäst drygt ett dygn i en plastbunke i kylskåpet.

Här gräddas två av bröden på stenhällen.

Under överinseende av huskatten ligger bröden och svalnar. Det var alltså igårkväll det.

Ja det var allt för denna gång, om ni orkar o vill så ses vi på måndag. 

Välkomna då. Tjingeling!

Maria H, Johanna, Rebecka, Mattias, Thomas, Ann, Lena, Märit och Peter. Ja det var gänget som slöt upp till kvällens intervallpass. Passet bestod av sk. "olgor" vilket är intervaller i lite olika längder. Jag redogör inte mer än så för hur dom går till. Alla som var med vet ju redan, och dom som inte vet är välkomna att vara med så får dom reda på det då. Det var perfekt väder för att vara en kväll på senhösten. Med detta gäng kan det inte bli annat än bra. Alla kämpade som bara den så risken finns att en o annan får dras med lite träningsvärk i morgon. Men det går ju över och är egentligen ganska skönt, man känner ju att man lever så att säga.

Vi ses på lördag, till dess kämpar vi på på egen hand. Tjingeling! 

Gänget som vill ut på en lördagstur. På knä, Nina, Mattias, Märit, Maria och Pär. Stående har vi, Ingemar, Ann, Bengt, Jon och Peter.

På väg förbi Säters Ångsåg.

Idag tog vi oss inte tid att mata några änder.

Nu har vi passerat dalen och är redan i Mårtensgård. Strax tar halva gänget vänster och springer genom Nordalen och får på så vis drygt 13 km innan dom är vid simhallen.

Resten tog höger i Mårtensgård ni kanske undrar vart vägen tog vägen. Ja mycket till väg var det ju inte men jag hade ju förvarnat att man kunde bli blöt om fötterna. Nu är vi strax framme i Södra Kyrkbyn.

Några hinder skall passeras, det är ingen starkström i trådarna så det går bra.

Nu har vi passerat Ljusterbro och är på väg mot Nordalen efter ån. Lite blött o lerigt men det får man ta en dag som denna.

Jon drar i backarna, Mattias tätt efter.

Nyss passerade Kalle på spången, nu kan vi väl säga ett det är en lindANNsare.

Ja de som inte nöjde sig med 13 km fick idag hela 23 km på en bana som var både kuperad, lerig o blöt bitvis. Men det var inga ledsna miner för det.

Det var allt för denna dag. Vi ses. Tjingeling!