Råkade kolla in på min blogg som jag inte varit in på på nästan två år och ser att det är in över 200 besök per månad trots att den inte blivit uppdaterad på nästan två år. Då är frågan vad jag haft för mig under denna tid. Ja det är väl ungefär som vanligt. Cykling, trädgårdsarbete och bakning. Största förändringen är väl att jag nu sitter i rullstol efter att ha kraschat på årets Vätternrunda. Det har nu gått tre veckor och det blir väl små framsteg. Meningen är att jag skall slippa rullstolen på sikt och både kunna gå och cykla vad det lider  

Här står jag några minuter innan jag går in i startfållan. Jag startade kl 04.54 vilket jag tycker är en bra tid att starta på. Jag har aldrig startat på kvällen. Förstår inte vitsen med att cykla en hel natt. Många förstår väl inte vitsen med att cykla 315 km oavsett tidpunkt på dygnet. Det har jag full förståelse för. Men det är väl utmaningen som lockar. Man vill se om man klarar av det. Trots att detta var min fjortonde runda är det lika pirrigt inför start som det brukar. Nu kom jag visserligen inte i mål men trots det har jag ändå inte tappat sugen på att någon gång försöka igen. Det jag har framför mig nu är en lång rehabilitering. Sedan behövs rejäl träning så min förhoppning är att kunna träna nästa år och att jag åter kan vara med 2024. Det är i alla fall min förhoppning. 

Det kanske skall förklaras varför det blir lång rehabilitering efter en krasch och det beror på att det var inte vilken vurpa som helst utan det var verkligen en krasch i ordets rätta bemärkelse. Jag passerade Hjo i ensamt majestät och ca tre km senare när jag åkt 176 km för att vara exak. Jag kommer ifatt en grupp på uppåt 20 cyklister i två fina led. Jag lägger mig i ett tredje led för att bara köra om. När jag är snett bakom gruppen dyker killen i vänstra ledet rakt ner i asfalten, hans cykel hamnar precis framför mig. Jag hinner väja lite till höger och ser att mitt framhjul går upp på framhjulet som ligger på asfalten. Sedan minns jag att det slår tvärstopp. Jag vaknar så småningom till liv liggande på rygg i diket med huvudet i färdriktningen. Cykeln ligger bredvid mig i diket. Hamnar så småningom på akuten på Skövde Lasarett där man konstaterade fem frakturer på bäckenet samt en fraktur på höger sida i bröstkorgen. Om inte det vore nog så uppmärksamlade de en cm stor skada på ena njuren samt en skada på svanskotan. 

Här ligger jag i Skövde med ett skydd som skall stabilisera bäckenet. Blev kvar i Skövde i fyra dagar innan jag blev transporterad till Falu Lasarett för fortsatt vård. Om detta kanske jag återkommer i ett nytt inlägg. Vem vet. Hej så länge.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I måndags fick vi besök av vår trevlige kompis Gunnar från Mora som svängde förbi hos oss när han var på väg hem från Stockholm till Mora. Här ser vi Lena och Gunnar fikar på lite kaffe med äppelpaj och vaniljsås. Smaskens smaskens.   På kv...

Då är Cykelvasan avklarad för i år och vi är hemma igen. När Lena föreslog att vi skulle ta en tur till Gustafs var jag inte sen att hänga på. Här står vi i startblocken färdiga att ge oss iväg.   När vi hade åkt åtta km kom Johan, Ally och...

Ja då har vi återkommit hem efter en vecka i Sälen och Cykelvasan. Här är mormor Lena på altanen med Ally och Inez som testar sina sparkcyklar.   Storasyster Ally fyllde hela sju år en dag så då blev det tidig väckning med paketutdelning på...

Då är det inte många dagar kvar till årets Cykelvasa och jag befinner mig i Sälen.   En liten kvällspromenad i det vackra vädret.   Nu ett träningspass på Cykelvasaspåret. Utgår från startplatsen och hoppas få åka nya sträckan från s...

Här står Gunnar (kompis från Mora) och jag, färdiga för att ge oss av mot starten på Engelbrektsturen i Norberg i söndags.   Sådär, nu är jag i startfållan så nu är det riktigt nära.   En sista lyckatillhälsning från Lena innan det b...