Här står jag beredd att ge mig av på ett entimmespass. För att inte bara mölja på i samma tempo som jag brukar höjde jag pulsen under två 15-minuterpass. Skadar väl inte att variera passen lite grann.

Här är facit på dagens pass. Man kan se att jag tog det lite lugnt i tio minute innan jag ökade lite i femton. Gjorde sen om samma och avslutade lugnt i tio minuter. Ingen dum början på helgen. Halloj så länge.

I dag var jag på resande fot i jobbet och här har jag stannat vid macken i Hofors för en kopp kaffe och som synes var ju vädret som gjort för cykling.

När jag sedan kom hem hade jag fått ett litet kuvert på posten som innehöll inget mindre än mitt nyligen införskaffade tävlingslicens. Skrivet på utrikiska till och med så nu kan jag tävla lite överallt. Är väl bara att vänta att inbjudningarna skall börja trilla in från de stora internationella tävlingarna. Men det gäller väl att inte sitta still medan jag väntar så jag gick ner i källaren,

satte igång fläkten och med teknikens hjälp förflyttade jag mig till London för en kvällstur med Erik som satt i Stockholm.

Så här såg det ut i London på kvällskvisten. En timme fick räcka i dag. Men som sagt, nu är jag redo för de stora tävlingarna, vi hörs. Trampa på så länge, det skall jag göra!

I dag gick jag ner i källaren för att ta mig en liten tur. Precis när jag skulle starta fick jag se en bekant på banan. Jag hakade på ingen mindre än Simon Franzén. Det är han man ser närmast i bild och jag ligger bortanför i lite ljusare kläder. Han hade redan kört några mil men vi körde tillsammans närmare en mil. Jag fortsatte sedan på egen hand och efter ett tag,

dök ingen mindre än Erik upp. Då fick jag sällskap några mil av honom. Han kör på en röd Trek. Här tyckte Erik att vi skulle ge oss och med dessa 56 km som jag fick ihop har jag faktiskt redan kommit upp i hundra mil sedan nyår. För mig är det det mesta jag någonsin kört på drygt två månader så här inpå nya året. Skoj skoj. Jag har ju vid ett svagt tillfälle satt upp en målsättning på 800 mil under året så då gäller det att trampa på.

I dag fick det bli en ny bana. Drygt fyra mil och drygt 600 höjdmetrar tyckte jag såg bra ut. Härliga vyer.

Även om det bara är i den virtuella världen så är det ändå skoj att se något annat. Man är ju lättlurad.

Nu får det räcka för i dag. 46 km och 668 höjdmetrar på 1.47. 

Det finns väl inget som slår ett utomhuspass men ofta blir jag sjuk när jag är ute och cyklar den här årstiden och nu när jag har en ny trainer så är det ju faktiskt uthärdligt att cykla inomhus. Ett sådant här pass är väl ändå bättre än inget alls så jag nöter väl på tills jag vågar mig ut igen.

För ett år sedan var det inga problem att cykla ute. Så här lite snö var det då. Man ser hela gärdesgården och elskåpet på andra sidan vägen. Men i dag, 

ja i dag ser det ut så här. Tro nu inte att jag rivit gärdesgården. Nejdå, det är bara snön som gömt den, likaså med elskåpet på andra sidan vägen. Någon cykeltur här ute blir det inte i dag. Det fick bli en tur i London istället.

Bara genom att gå ner i källaren och sätta sig på trainern så förflyttades jag till London. Lite varmt var det men jag tog det lugnt. Här kan man se att jag cyklat 61 km.

När jag avverkat 70 km fick det räcka. En "sjuttis" i London kan man säga att det blev. Inte illa på en lördagsmorgon i källaren. Halloj så länge.

Efter att ha kört motionsklass är det nu dags att bli cykelproffs och då är det ju bara att börja köra tävlingsklass. Det finns ju faktiskt en klass som heter H60. Men för att få tävla måste man ha licens samt gå igenom en utbildning om antidoping. Nu är det fixat. 

Ja då var det väl bara att gå ner i källaren och börja tävlingsträna då. 34 km brände jag av på en timme.

I dag fick det bli en runda på sex mil i källaren som uppvärmning inför Vasaloppet. Skall nu slå mig ner i finfåtöljen och följa skidåkarna ner till Mora.

I dag tänkte jag ta en lugn runda på trainern. En timme i lugnt tempo. Gick ner i källaren och satte mig på trainern. När jag valde bana blev jag nyfiken på att ta lite höjdmetrar så jag valde en bana på nära nog 700 höjdmetrar. Här har jag åkt fem km och ser nu berget framför mig.

Dagen till ära hade jag fått nya hjul. Ett par högprofilhjul av märket Zipp, inget jag precis hade nytta av på dagens tur. Det visar sig att det var en riktigt dryg bana jag valt.

Som synes i övre högra hörnet är det nu 17% motlut. Precis på gränsen att jag orkar få runt vevarmarna. Knappt styrfart, 5 km i timmen, 197w och en puls på 162. Det blev allt annat än en lugn tur. Tre mil blev det och 679 höjdmetrar på en timme och 18 minuter. Det var riktigt slitsamt.