Efter torsdagens vurpa tog jag det säkra före det osäkra. Det fick helt enkelt bli årets första pass på Trainern i källaren. Önska att det även vore årets sista pass, för visst är det mycket trevligare att vara ute och cykla. När jag äntligen är av med förkylningen och det är perfekt temperatur ute, ja då är det extra trist att sitta i källaren och harva. Men faktum är att jag fick en riktig tryckare i bröstet i torsdags, måste ha varit styret jag landa på. Därför nöjde jag mig med en inomhusvända med minimal risk för krasch.

Men förhoppningsvis står det inte på förrän jag vågar mig ut igen. Men nu blir resten av dagen framför TV:n, först fem-milen på skidor, sedan hockey med Leksand. Orkar jag något mer efter det kanske det rent av blir Melodifestivalen också. Hoj hoj!